Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VOLTA- vol3ta~, ssgsförled.
Etymologi
[till namnet på den italienske fysikern Alessandro Volta (1745–1827). — Jfr VOLT, sbst.2, VOLTAISK, VOLTAISM]
fys. o. el.-tekn. ss. förled i ssgr betecknande ngt som uppfunnits l. upptäckts av den italienske fysikern A. Volta l. som har anknytning till sådan uppfinning l. upptäckt.
Ssgr (fys. o. el.-tekn.): VOLTA-BATTERI. voltastapel. TT 1884, s. 24. Med tillhjälp av ett voltabatteri upptäckte engelsmannen Davy 1810 den elektriska ljusbågen. Traneus Elektr. 5 (1922). —
-BÅGE. (†) ljusbåge (se d. o. 1 b). Voltabåge eller, såsom det inom belysningstekniken heter, ljusbåge. TT 1889, s. 132. TySvOrdb. 751 (1932). —
-ELEKTROMETER. (†) voltameter. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 86. Ekbohrn (1904). —
-KORS. (förr) om (för dess förmenta hälsoeffekt buret) kors bestående av zink- l. kopparbleck samt tyg o. tråd som gm att doppas i vätska alstrade en svag elektrisk ström. GbgP 21/2 1890, s. 2. En olustig gris har en person .. sökt göra kry igen genom att hänga på honom .. ett voltakors. Malmbgt 1894, nr 39, s. 3. Magnifikast bland bedrägliga läkemetoder var voltakorset, som .. natt och dag skulle bäras i silkesband runt halsen. SvD 5/3 2001, Kultur s. 7. —
-METER1040. (i sht förr) mätinstrument för mätning av elektrisk laddning; jfr -elektrometer. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843–44, s. 104. Faraday benämner denna apparat, hvilken tjenar till strömstyrkans uppmätning förmedelst vattensönderdelning, voltameter. Fock 1Fys. 584 (1861). —
-STAPEL. Voltas stapel (se d. o. 9 b); jfr -batteri. Svanberg o. Siljeström ÅrsbVetA 1843–44, s. 124.

 

Spalt V 1547 band 37, 2017

Webbansvarig