Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅFFLA, ibland äv. (vard.) VOFFLA vof3la2, förr äv. VAFFLA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Palmchron SundhSp. 36 (1642) osv.), äv. (numera bl. tillf.) -er (Salé 167 (1664) osv.).
om (tunt o. frasigt) bakverk med rutmönster i relief, som traditionellt tillreds av en smet av mjöl o. (vispad) grädde l. mjölk (o. smör o. ägg) o. sedan gräddas i våffeljärn. Våfflor med sylt och grädde. Pannakakor, Waflor, Strufwor, .. etc. kunna i Dygder emot Brödh ey lijknade warda. Palmchron SundhSp. 36 (1642). Warma så mycket miölk, som du will ha Wafflor till, lagom. Wispa hwetemiöl deruti. Valleria Hush. 42 (c. 1710). Pappa hade bjudit på sockerdricka och våfflor. Thorén Herre 145 (1942). — jfr FRAS-, GRÄDD-, JÄST-, RIS-, SOCKER-VÅFFLA m. fl. — särsk. (vard.) i bildl. anv., om (stor) hand. Rune Johansson lade högra våfflan om halsen på HKH, som bara log och myste som en stor och oförarglig teddybjörn. SvDamtidn. 1952, nr 10, s. 23.
-BOD. (våffel- 1749 osv. våffla- 1814. våffle- 1828) bod för försäljning av våfflor; jfr -bruk, -stånd. Lind 1: 1761 (1749). —
-BRUK. om ställe där våfflor gräddas och säljs; jfr bruk 9 slutet o. -bod. DA 1793, nr 157, s. 4. (På Norrtullsgatan låg) en liten enkel paviljong, som .. inrymde det s. k. våffelbruket, välbekant för äldre stockholmare. SErikÅb. 1913, s. 96. —
-DAG(EN). [(skämtsam) ombildning av vårfru-dag, jfr formen våfferdag; seden att äta våfflor denna dag är en följd av den förvrängda ordformen] i sg. best.: vårfrudagen, 25 mars (då våfflor numera äts enl. tradition). Vårfrudagen kallas mångenstädes våffeldagen. Landsm. VI. 5: 38 (1888). I dag är det våffeldagen – hur ska dina favoritvåfflor .. ätas? Barometern 25/3 2017, Bil. s. 3. —
-JÄRN. (våffel- 1636 osv. våffla- 1814. våffle- 1664–1814) redskap som används för gräddning av våfflor o. vars huvudsakliga beståndsdel vanl. utgörs av två (med gångjärn) förenade o. på insidan reliefmönstrade (järn)plattor som kan pressas mot varandra; jfr -lagg. HovförtärSthm 1636 A, s. 222. Våffeljärn blir mycket varma under användning och för att inte riskera att bränna sig är ett rejält och värmeisolerat handtag en stor fördel. Arbetarbl. 19/3 2016, s. 10. —
-LAGG. jfr lagg, sbst.3, o. -järn. SvD(A) 4/8 1909, s. 9. Barnen .. njöto av den feta, osande lukten från den heta våffellaggen, som mor gång på gång fyllde med fräsande smet. BygdFolk 1: 20 (1927). —
-MÖNSTER. mönster (som) hos våffla; särsk. i fråga om textilier. Våffelmönster arbetas med 2 stickor. DamBok 249 (1879). —
-SMET. jfr smet, sbst.2 II 3. DN(A) 31/7 1918, s. 7. I god tid hade .. (de) samlats i köket för att koka kaffe, vispa våffelsmet, värma våffeljärnen och allt annat som krävs för en lyckad fest. BoråsTidn. 2/3 2010, s. 18. —
-VÄV. (i fackspr.) väv med våffelmönster; jfr -vävnad. DN(A) 15/6 1917, s. 5. Våffel- och gåsögonväv användas särskilt till handdukar och åstadkommas de små karakteristiska figurerna helt genom bindningen. Kjellstrand TextVaruk. 131 (1940). —
-VÄVNAD. (i fackspr.) konkret: våffelväv. DN(A) 1893, nr 8623 A, s. 3. Våffelvävnader av över 80 cm:s bredd. SFS 1918, s. 349.
B (†): VÅFFLA-BOD, -JÄRN, se A.
C (†): VÅFFLE-BOD, -JÄRN, se A.
VÅFFLAD, adj. som har försetts med mönster l. struktur som påminner om en våfflas; som har våffelmönster; särsk. dels om tyg, dels om hår. (Den) underbara våfflade bomullstrikån. DN(A) 10/9 1933, s. 20. Iklädd svart dress med lite paljetter, våfflat hår och spetsig näsa, står hon bara där och filosoferar. GbgP 5/12 1990, s. 33.
Spalt V 1665 band 38, 2019