| Publicerad 2019 | Lämna synpunkter |
VÅRDTECKEN vå3rd~tek2en, förr äv. VARTECKEN l. VÅRTECKEN, sbst.2 (sbst.1 se VÅR, sbst.1 ssgr), n.; best. -net; pl. =.
om (föremål utgörande) tecken (se d. o. 3 (b), 6 (g)) som bestyrker sanningen l. giltigheten av l. riktigheten i ngt l. varpå man kan igenkänna l. identifiera ngn l. ngt; bevis l. vittnesbörd; bekräftelse; kännetecken l. kännemärke l. igenkänningstecken; förr äv. mer l. mindre liktydigt med dels: fullmakt, dels: lösen(ord); äv. (o. numera bl.) närmande sig l. övergående i bet. dels: symbol l. attribut (se särsk. a, b), dels: varsel l. förebud (se c). OPetri Tb. 115 (1526). Huilken som drister sigh till att tiggia, vtan .. vårteken, ther skall bödellen straffa offuer och driffua them aff by. G1R 8: 299 (1533). Speyare, och Spanare .. hwilkas Nytta .. i krijgh .. är förträffeligh .. såsom och Lösens, (wårteckens, thet hemligha ordz) ther på hwar känna sijne. Schroderus Comenius 705 (1639). Cammar Herren Duglas, (har) å sitt warteken låttitt Hempta (vin o. öl). HovförtärSthm 1669 A, s. 278. Til olycks händelsers afbögande wid kuster och strander .. bidraga wårdtekns och märkens upsättjande på de ställen där fara är. Berch Hush. 326 (1747). (Han) skickade .. med honom till vårtecken ett svärd och en guldring. Botin Hist. 1: 309 (1789). Lotta, min brud, gif mig en kyss till vårdtecken. Almqvist Amor. 352 (1839). (Teneriffas) nära 4,000 m. höga .. Pik har sedan sjöfarten överhuvudtaget sökt sig ut på Atlanten varit alla sjöfarandes vårdtecken. FoFl. 1933, s. 2. — särsk.
a) (i sht ålderdomligt l. skämts.) om ring ss. bekräftelse av o. symbol (jfr b) för ingående av äktenskap, särsk. i det formelartade (i den ä. vigselordningen ingående) uttr. som ett vårdtecken giver jag dig l. mottager jag denna ring. Jach N. tagher tich N. nw til min echta bonda, til ath elska tich j nödh och lost, och til itt wårteekn tagher iach aff tich thenna ring. OPetri Hb. B 3 d (1529). Hon bar .. en smal briljantring över det släta vårdtecknet på ringfingret. Nilsson Bokh. 262 (1937). Ofta brukar en best man ta fram ringen och ge den till brudgummen när vigselritualen kommer till ”som ett vårdtecken giver jag dig denna ring”. DN 16/5 1998, Bil. s. 7.
b) (ålderdomligt) om symbol l. sinnebild l. attribut; särsk. (o. numera i sht) om monument l. byggnad o. d. utgörande symbol osv. för stad l. plats o. d.; jfr a o. TECKEN 2. De skulle bära rosenkransar, wigda lius och beläten uti sina händer, såsom den Romerska Gudstienstens wårdtekn. Almquist InlHelSkr. 770 (1775). Ömnighetshorn, ett vanligt vårdteken af allmänna sällheten. Schück VittA 6: 167 (i handl. fr. 1791). Tuppen har, som vartecken af kristlig vaksamhet, fått samma plats på kyrkospirorna som förr i världsträdet. Rydberg Myt. 1: 339 (1886). Upphöjda afbildningar i kroppsstorlek af de män som samverkat till det tyska rikets sammanslutning, ett ståtligt vårdtecken öfver det enade Tyskland. Torpson Eur. 1: 296 (1895). Över borgarhus och köpmansgårdar reser sig stadens vårdtecken, ett mäktigt klocktorn. GbgP 2/1 1994, s. 21.
c) (numera bl. ngn gg) om varsel l. förebud; jfr TECKEN 6 c. Ett halft genomskinligt moln af dam, – ett vårdtecken att gäster voro i annalkande. Kullberg Domaren 167 (1842). ”Stå vi vid begynnelsen af en stor lyftning i affärerna?” .. Som vartecken framhåller ”Standard” i främsta rummet det nyvaknade förtroendet. GHT 27/9 1895, s. 2. Det plötsliga bölet kom faktiskt som ett klagorop, som ett vartecken, bådande fara och fördärv. Böök Dans. 143 (1941). Det vittrades ur gömmor och iden som vårdtecken för vår och annalkande sommar. SmålP 28/4 2016, Tingsryd s. 19.
Spalt V 1808 band 38, 2019