Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄR-, ssgsförled.
Ordformer
(wer- 1535 (: wersysther)–1705 (: werbroder). wär- (-äh-) c. 1580 (: Wärbroder)–1683 (: währbröder))
Etymologi
[jfr fsv. värs brodhir, sv. dial. värbror, värsyster; av ett germ. ord med bet.: man (som föreligger i runsv. verr, fsv. vär- (i ssgn värs brodhir, svåger), fvn. verr, got. wair, fht., feng. wer (jfr lat. vir, kymr. gwr)). — Jfr VÄRLD]
(†) ss. förled i ssgr som betecknar gm giftermål uppkomna familje- l. släktskapsförhållanden; jfr SVÄR-.
Ssgr (†): VÄR-BRODER. svåger. VarRerV 11 (1538). Måns i Karlekutta feste en 6 Manna edh till Näste tingh att han hafuer betalt Nilses wärbroder i Kråkarp for en koo och en stut han köpte af honom. GullbgDomb. 3/10 1631. VDAkt. 1705, nr 451. —
-SYSTER. svägerska. (Han) wille gore lawg för sin hwstrv om i griis, som hans wersysther Ingrid haffdhe stwlith. JönkTb. 130 (1535). Elin, Joen Skägz wärsyster, giort hoor mz Peer Jönson. ÄARäfst 146 (1596).

 

Spalt V 2199 band 38, 2019

Webbansvarig