Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄRDSKYLD, adj.; adv. -T.
Ordformer
(werd- 1541–1725. wärd- 1712; se för övr. SKYLD, adj.)
Etymologi
[fsv. värdhskylder; jfr fvn. verðskyldr; till VÄRDA, v.1, (l. VÄRDE) o. SKYLD, adj.]
(†) värd (ngt) l. förtjänt (av ngt); särsk. (o. i sht) ss. adv.: välförtjänt l. tillbörligen. Förspr2Mack. (Bib. 1541). Sådana fahrligheet och sielawådhe skulle ock så werdskylt beweka thenna hårdhiertade och förkolnade Christna. Lpetri Luther Nattw. F 7 b (1558). Swedberg Ordab. (1725).

 

Spalt V 2235 band 38, 2019

Webbansvarig