Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRÅNG sproŋ4, sbst.2, n. Anm. 1:o Ordet har anträffats bl. i artikellös form (jfr dock anm. till d. o. sp. 10289. (sprongh 1638. språng (-gh) 1637 osv.) 2:o Beträffande former med -a- se dels anm. till d. o. nedan, dels (i fråga om ssgr) under SPRÅNGA, v.2
Etymologi
[jfr fvn. o. nor. (dial.) sprang, n., ett slags broderi varigm ändarna av ett textilföremål ges ett knypplingsartat utseende o. förses med vidhängande fransar (fvn.), fransar l. dyl. i kanten av en duk, genombruten bård l. knypplad l. virkad l. broderad isättning i duk l. handduk (nor. dial.), knypplingsliknande flätning av trådar uppspända i en ram (nor.); jfr äv. d. (från nor. i sen tid upptaget) sprang (best. -en), med samma bet. som i nor.; möjl. lån från mlt. (jfr mlt. sprancstücke, duk med genombrutet (isprängt) mönster), samt ä. t. (väl från mlt. lånat) sprangwerk (se SPRÅNGVERK, sbst.2), etymologiskt identiskt med SPRÅNG, sbst.1; i bet. 2 försvenskat lån av nor. (dial.) l. d. sprang (jfr anm. nedan). — Jfr SPRÅNGA, v.2]
1) (†) hos textilt föremål, om (isättning l. bård o. d. utgörande) språngning (se SPRÅNGA, v.2 1); jfr SPRÅNGA, sbst. (En) borddwck medh språngh emellan. BtÅboH I. 9: 249 (1637). 1. g(amma)lt hwijtt Sparlakan, med Språng och läräffts lijster. BoupptSthm 1672, s. 434 a. Öhrnegåtzwahr med språng. Därs. 1675, s. 1519 b. Handkläder med Språngh 2 st. VDVisitP 1682, s. 383.
2) textil. språngning (se SPRÅNGA, v.2 2). Det kunde .. slås fast, att huvan (från äldre bronsåldern) var framställd i den teknik, som kallats språng. Ljungblom PinnbSpets 40 (1972). I Peru utfördes i gammal tid flätarbeten på trådar, som fästs på båda tvärsidorna och man har urskilt tre olika slags flätning: diagonalflätning, språng och en komplicerad dubbelflätning. Därs. 46. särsk. [jfr d. gennembrudt sprang] i uttr. genombrutet språng, genombruten språngning (se SPRÅNGA, v.2 2 b). Ljungblom PinnbSpets 26 (1972). En (egyptisk) huva .. från 4—5 århundradena e Kr — av purpurfärgat ullgarn i genombrutet språng. Därs. 44.
Anm. till SPRÅNG, sbst.2 (jfr äv. anm. under SPRÅNGA, v.2 sp. 10290). I bet. 2 används i fackspr. (textil., i sht om norska l. fornnordiska förh.) stundom (den från fvn. l. nor. (dial.) l. dan. upptagna) formen SPRANG spraŋ4, n. l. (SvD(B) 22/3 1924, Lördagsbil. s. 2.) r.; best. (ss. r.) -en (SvD(B) 22/3 1924, Lördagsbil. s. 2.). Föreningen Jämtslöjd .. har om ”sprangen” inlagt de allra största förtjänster .. Det är kragar, dukar, lösa bårder m. m. i ”sprang” som på utställningen visas. SvD(B) 22/3 1924, Lördagsbil. s. 2. ”Sprang” ett textilt minne från urtiden. Därs. I det ur olika synpunkter unika offerfyndet från Tegle kunde .. (H. Dedekam) påvisa tvenne i norsk förhistoria dittills obekanta tekniker, sprang och brickväv. Fornv. 1943, s. 254. Vid sidan om språngning kan vi också tala om sprangning och sprang. Ljungblom PinnbSpets 48 (1972).
Ssgr, se språnga, v.2 ssgr med anm. sp. 10290.

 

Spalt S 10288 band 29, 1985

Webbansvarig