| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
APPRETYR ap1rety4r, äfv. -rät-, l. APPRETUR -tɯ4r, r. (f. Almqvist, Lundell); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
1) om den (l. de) egenskap(er) som tyger o. d. erhålla gm appretering, särsk. om därigenom erhållen glans, fasthet l. styfhet. Afh. om klädedr. 9 (1773). Innom Stockholms stad .. förfärdigas kläden, som i finhet, fasthet och apreture i det närmaste likna de bättre utländske. Econ. annal. 1807, Mars s. 12. För att gifva bomullstyg glans eller appretyr plägar man dränka dem i stärkelseklister. Uppf. b. 5: 470 (1874). Linnenäsdukar, som vid noggrannare undersökning .. visa sig bestå .. af bomull med en linneimiterande appretur. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1896, A. A. s. 290.
2) om ämne l. blandning af ämnen som vid appretering användes för att gifva tyg o. d. större fasthet l. täthet; appreteringsmedel. Den så kallade Fedowska appreturen är sammansatt af bränd .. gips, samt alun, litet såcker och stärkelse. Journ. f. manuf. 4: 370 (1834). Appreturens eller fyllnadsämnenas .. bortgnuggning i apparaten. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1898, A. A. s. 254 (i fråga om pappersprofning). Lädret .. rengöres väl med såpvatten .., därefter påstrykes appreturen. Oraklet 34 (1898). — jfr LÄDER-APPRETYR.
3) användt ss. vbalsbst. till APPRETERA 1. D. v. Schulzenheim Præs. i VetA 1799, Bih. s. 272. Derefter torkas väfven mellan heta valsar och undergår appretur. NF 16: 1062 (1892). A. Raphael i Ekon. samh. 2: 289 (1897).
-MASSA~20. Appreturmassan (för appretering af silke) består af en lösning af gummi arabicum. C. A. Rabe i AHB 38: 50 (1869). 2 Uppf. b. 8: 345 (1900; se under APPRETERING). —
-VERK~2. Rydboholms stora färgeri, tryckeri, blekeri och appreturverk (i Västergötland). Ill. Sv. 1: 298 (1882). —
Spalt A 2037 band 2, 1901