Publicerad 1903   Lämna synpunkter
ATELJÉ at1elje4 (ateljé Bellman 6: 208 (1789; rimmande med altare), Dalin), stundom ATELJER -je4r l. -jä4r l. -jæ4r (Rydberg Dikt. 1: 18 (1882; rimmande med manér)), r. (l. m.); best. -en (Estlander Konsth. 270 (1867), LD 1901, nr 271, s. 4) l. -n (Bellman 6: 207 (1789), Roosval Schmidt 89 (1896)); pl. -er.
Ordformer
(ofta, fordom alltid, skrifvet atelier)
Etymologi
[jfr t. o. eng. atelier, af fr. atelier, en konstnärs verkstad (äfv. verkstad i allm.), af ffr. astelier, timmerplats (jfr span. astillero, skeppsvarf, lansställ), af astelle, träflisa, af senlat. hastella, dimin. af lat. hasta, stång, spjut (jfr GADD)]
eg.: verkstad.
1) om en artists arbetsrum l. arbetslokal(er); jfr STUDIO; äfv. om större sådan lokal (tillhörig ngn konstlärare l. ngn konstakademi o. d.) betraktad ss. skola för yngre konstnärer. Sergels atelier. G. J. Ehrensvärd Dagb. 1: 441 (1779). Expositionen af .. Hof-Målaren A. Lauréi Arbeten .. öppnas .. uti Hr Professor Byströms Attelier. DA 1824, nr 32, s. 3. (Blommér) sökte de store mästarnes umgänge i Louvren och i ateliererna. Estlander Konsth. 555 (1867). Jag hyrde mig .. strax en studio med tillhörande sofrum, men denna boning föreföll mig snart .. obeqväm .., hvarföre jag, med bibehållandet af ateliern, .. skaffade mig ett par rum .. mot solsidan. Lundgren Mål. 3: 111 (1873). I ateliern var jag den yngste då. Heidenstam Vandr. 150 (1888). — jfr BILDHUGGAR-, MÅLAR-, MÄSTAR-, PRIVAT-ATELJÉ.
2) om fotografiskt etablissemang, i sht om den (med särsk. för ändamålet anordnad belysning försedda) lokal i hvilken de fotografiska bilderna tagas. Fotografisk ateljé. AB 1860, nr 281, s. 1. Ateliern i inskränktare mening, eller det ljusa rummet, glasrummet. Nyblæus Fotogr. 53 (1874). Bland fotografiska arbeten igenkänner (man) dem, som utgått från D:s atelier. A. Jonason i Fotogr. tidskr. 1901, s. 36. — jfr BLIXTLJUS-, DAGSLJUS-, FOTOGRAFI-, FÖRSTORINGS-, KOPIERINGS-, PORTRÄTT-, TUNNEL-ATELJÉ.
3) [jfr motsv. anv. i fr.] om arbetslokal (l. etablissemang) för konstindustri, (mer l. mindre artistiskt) handarbete, i sht textilarbete, (elegantare) damskrädderi osv. Grefvinnan X. bar en förtjusande toalett, som utgått från fröken L:s ateljé. Hvad hufvudstaden äger af framstående skicklighet på kvinnoarbetets område finnes här samladt — från magasin och atelierer såsom .. J. B:s praktiska konstväfnadsskola. Idun 1897, s. 11. Hos en större (sömmerska), som på sin atelier .. ser kunden ödmjuka sig. Därs. 1898, s. 38. Själf arbetade hon på en atelier för konstgjorda blommor. B. Bergman i Ord o. bild 1900, s. 576. Litografiska ateliern. Idun 1902, Julnummer s. 55. — jfr GOBELÄNG-, SY-ATELJÉ.
4) frimur. om mindre frimurarförsamling: bygghydda; jfr LOGE. Handb. f. frim. 1: 86 (1890).
Ssgr (i sht till 1): ATELJÉ-, stundom ATELJER-BELYSNING103~020. jfr -DAGER, -LJUS. särsk. motsatt FRILUFTS-BELYSNING. —
-BILD~2. särsk.: interiör från en ateljé. C. R. Nyblom i NF 13: 1548 (1889). —
-BYGGNAD~20. jfr -HUS.
1) till 1. På vestra sidan om Kungsträdgården (i Sthm) ligger .. den s. k. Atelierbygnaden eller Konstföreningens hus. Ill. Sv. 1: 77 (1873, 1882).
2) till 2. Fotogr. tidskr. 1893, s. 148. —
-CHEF~2. ledare af det konstnärliga arbetet på en ateljé. Den franske atelierchefen (L’Archevêque). G. Göthe i Meddel. fr. Nationalmus. 1884, s. 49. Nordensvan Konst. hist. 424 (1900). —
-DAGER~20. jfr -BELYSNING, -LJUS. En figur, sedd i atelierdager med kallt, koncentreradt ljus från norr. Nordensvan Konst. hist. 297 (1900). —
-FÖNSTER~20. —
-HUS~2. jfr -BYGGNAD. särsk.: hus som inrymmer arbetslokal(er) för konstnär(er). C. R. Nyblom i PT 1896, nr 257 A, s. 3. Ett atelierhus med takfönster. C. Larsson i Idun 1901, s. 120. —
(2) -KAMERA~200. (i allm. större) kamera afsedd att användas i fotografisk ateljé; motsatt HAND- l. RES-KAMERA. Roosval Schmidt 3 (1896). —
-KAMRAT~02. studiekamrat som arbetar l. arbetat i samma ateljé. (Sergels porträttmedaljonger) äro (stundom) svåra att skilja från .. atelierkamraten C. G. Fehrmans. G. Göthe i Meddel. fr. Nationalmus. 1884, s. 48. Lundegård Prom. 2: 62 (1893). —
-KAPPA~20. (i sht förr) kappa (af lärft o. d.) till skydd för dräkten vid arbete i ateljé. Ett tidigt själfporträtt af målaren (Breda), hvilken sitter tankfull, iklädd en atelierkappa och med skjortan öppen vid bröstet. Sander i 3 SAH 10: 106 (1895). —
-LJUS~2, sbst. jfr -BELYSNING, -DAGER. Dagsljuset segrar (i Velasquez’ konst) öfver det konstgjorda atelierljuset. Warburg Velasquez 38 (1899). —
-LÄRJUNGE~200, äfv. ~020. (föga br.) konstnärselev. Rydberg Varia 137 (1892). —
-MÅLAD~20, p. adj. målad i ateljé (motsatt FRILUFTS-MÅLAD). ”Soluppgång” .. är kanske litet grann och värkar ateliermålad. GHT 1898, nr 117, s. 2. —
(2) -STATIV~02. (i allm. större) stativ till placering af kamera afsedt att användas i fotografisk ateljé; motsatt RESE-STATIV. Priskur. å fotogr. artikl. 1900, s. 294. —
(3) -SYSTEM~02. (föga br.) i sht nat.-ekon. om visst system för bedrifvande af ngn industri, särsk. (den konstnärligare) textilindustri(en). A. Raphael i Ekon. samh. 2: 287 (1897). —
-UTTRYCK~02. uttryck tillhörande det fack- l. slangspråk som talas i ateljéerna. C. R. Nyblom i Sv. tidskr. 1871, s. 389.

 

Spalt A 2557 band 2, 1903

Webbansvarig