Publicerad 1903   Lämna synpunkter
BENSOE bän3sωe2, äfv. -o- l. -å-, äfv. 401 (be`nzoe Weste), r. (m. Weste, Dalin (1850)); best. -n.
Etymologi
[jfr d. benzoe, holl. benzoë, t. benzoe, af nylat. benzoë, biform till nylat. benzoin, eng. benzoin, ä. eng. benjoin, fr. benjoin, span. benjui, port. beijoim, it. benzoi, efter arab. lubān djāwī, storax från Java, i hvilken förb. första stafvelsen bortfallit, sannol. emedan den af italienarna uppfattats ss. best. artikel; namnet torde näml. hafva införts i Europa af italienarna, o. öfvergången från dj till z tyder på att venetianarna härvid spelat hufvudrollen; se för öfr. Murray (under benzoin); jfr BENJAMIN, BENJOVIN]
harts af bensoeträdet, bensoeharts; jfr BENSOIN 1. Wallerius Hydrol. 76 (1748). Berzelius Kemi 4: 457 (1827). Benzoe, Benzoegummi, Benzoin, Gummi Benzoes eller Asa dulcis, ett från det äkta benzoeträdet, Styrax Benzoin, som isynnerhet växer på Java, Sumatra och (i) Siam, genom inskärningar i barken vunnet särdeles välluktande hartz, af brunröd, gulaktig och delvis hvit färg. Nisbeth Handelslex. (1867). Efter form och utseende skiljer man i handeln mellan olika sorter (af bensoe), vanligen Benzoe i tårar, Mandelbenzoe och ordinär Benzoe. Ekenberg (o. Landin) (1888). Benzoen användes, på grund af sin vällukt, inom Parfymeriet, i luktessenser, rökelse, pomada etc. Därs. (Värdinnan som väntade gäster) tände .. öfver ett upphettadt lod litet benzoë och ambra. Ahrenberg Vår landsm. 69 (1897).
Ssgr: A: BENSOE-BLOMMOR300~20, pl. (numera föga br.) kem. = -SYRA. Benzoë Blommor, Flores Benzoë. Wallerius Min. 181 (1747). Berzelius Kemi 1: 570 (1808, 1817). NF 2: 243 (1877). Benzoëblommor kallas benzoësyra, som genom sublimering erhållits ur benzoë. Cleve Handlex. 51 (1883). —
-DROPPAR~20, pl. farmak. = -TINKTUR. Sv. farm. 324 (1901). —
-ETER~20. kem. jfr -SYRE-ETER. Benzoë-ether upptäcktes af Scheele. Berzelius Kemi 5: 1079 (1828). Benzoeeter .. erhålles genom inledande af klorvätegas i en lösning benzoesyra i absolut alkohol. .. Benzoeeter användes till beredning af fruktessenser. Cleve Handlex. (1883). —
-FERNISSA~020, sbst. Grafström Kond. 80 (1892). —
-FETT~2. = -ISTER. Lindgren Läkem. 7 (1902). —
-HARTS~2. bensoe; jfr -KÅDA. Berzelius Kemi 1: 570 (1808, 1817). Nyblæus Pharm. 441 (1846). (Trädet) Styrax benzoin .. lemnar benzoë-harts, mest användt för sin vällukt till rökpulver, lack, ”skönhetsvatten” o. s. v. T. Fries Syst. bot. 62 (1891). —
-ISTER~20. farmak. blandning af (1 del) bensoe o. (50 delar) ister; jfr -FETT, -SALFVA. Sv. farm. 17 (1901). —
-KÅDA~20. bensoe; jfr -HARTS. C. V. Scheele i VetAH 36: 128 (1775). —
-LAGER~20, r. l. m. trädsläktet Lindera Thunb. Amerikansk Benzoëlager Lindera Benzoin Meisn. Laurell Träd o. buskar 33 (1891). Alnarps prisförteckn. 1896, s. 25. —
-SALFVA~20, sbst. farmak. = -ISTER. Lindgren Läkem. 7 (1902). —
-SALT. (†) = -SYRA. C. V. Scheele i VetAH 36: 128 (1775). —
-SMÖR~2. (förr) farmak. Benzoesmöret, som erhålles genom benzoes torra destillation och beskrefs af Pedemontanus 1560, består af benzoesyra och fenyloxid. Berlin Farm. 1: 139 (1849). —
-SYRA~20, sbst. kem. Hjelm Intr. i VetA 1784, s. 20. Berzelius Kemi 1: 570 (1808, 1817). Benzoesyra .. förekommer i Benzoe .. Numera beredes Benzoesyra ofta af Hippursyra .. ur häst- eller nötkreatursurin. Ekenberg (o. Landin) (1888). Benzoesyran användes i Fotografi; till framställning af anilinfärger och eterarter för Parfymeri och Konditori; i Tobakssås m. m. Därs. Sv. farm. 6 (1901). —
-SYRE-ETER—10~20. kem. jfr -ETER. Trenne Benzoesyreetrar hafva teknisk användning(:) .. 1) Vanlig Benzoesyreeter, Benzoesyreetyleter .. 2) Benzoesyremetyleter eller Niobeolja .. 3) .. Benzoesyreamyletern. Ekenberg (o. Landin) (1888). —
-SYRAD~20, p. adj. kem. Benzoësyradt kali. Berzelius Kemi 1: 570 (1808, 1817). Benzoësyradt natron. C. G. Santesson i NF 19: 711 (1895). —
-TINKTUR~02. blandning af (1 del) bensoe o. (5 delar) sprit. Berlin Farm. 2: 718 (1851). AHB 55: 27 (1871). Benzoens lösning i sprit (”Benzoetinktur”) användes såsom hudförsköningsmedel. Ekenberg (o. Landin) 53 (1888). —
-TRÄD~2.
1) trädet Styrax Benzoin Dryand. (Benzoin officinale Hayne) af styracéernas familj, hvilket för hartsskörd odlas på Östra indiska halfön, Borneo, Sumatra o. Java. Sundler Geogr. lex. 1: 355 (1831). särsk. i förb. äkta bensoeträdet. Nisbeth Handelslex. 102 (1867; se under BENSOE).
2) Benzoeträdet, Benzoïn odoriferum (.. Laurus Benzoïn Linné) .. från Virginien. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 185 (1883).
B (†): BENSOES-LUKT. Sparrman Fourcroy 74 (1795).

 

Spalt B 1182 band 3, 1903

Webbansvarig