Publicerad 1915   Lämna synpunkter
BLINDA, sbst.4, r. l. f.; best. -an; pl. -or (-er Wärnskiöld, Richardson).
Etymologi
[sannol. närmast efter holl. blind(e), bildadt till blinden, v. (se BLINDA, v.), o. blind, adj. (jfr BLIND 12); jfr äfv. fr. blinde (lånadt af holl. blind(e) l. af t. blende i samma bet.) o. ä. eng. blind]
(†) = BLINDERING, sbst.1 1. Wärnskiöld Fortif. D 1 a (1673). Blinda (läs: Blindor) .. giöras aff allehanda Greenar och bindes tillsammans, äre goda at betäckia dem som gräfwa. Rålamb 8: 58 (1691). A. Cronhiort (1701) i Handl. Finl. öden 1: 8. Richardson Krigsvet. 3: 260 (1749).

 

Spalt B 3240 band 4, 1915

Webbansvarig