Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
1) (†) intr.: exercera; särsk. om exercis med pik o. musköt. RARP 4: 249 (1626). Fäckta medh Swerdh och drilla medh Pijk. Brasck TyKr. B 2 a (1649). Drilla med Musquet. Loenbom SvArch. 1: 254 (i exercisreglemente fr. c. 1650). AWollimhaus (c. 1669) i 2Saml. 1: 116.
2) [i senare tid på nytt inlånadt från t.] tr.: exercera (ngn); numera vanl. med klandrande bibet. om pedantiskt grundlig, men mekanisk militärutbildning; äfv. i öfverförd o. bildl. anv. Väl drillade soldater. Min Son Ruus, uti Kannor och Krus; uti gruf-same Bolkar, / Tig skal öfwa med art, och drilla på wänster och höger. Stiernhielm Herc. 194 (1648, 1668). Isogæus Segersk. 125 (c. 1700). Du ”drillar” dina bussar. Scholander 3: 98 (1861). Konsten att ”drilla” studenter, d. v. s. att exercera dem med examensfrågor. Svedelius Lif 351 (1887). (Gordon) befriade massor av svarta fångar och drillade dem till soldater. Hedin Pol 2: 137 (1911).
Spalt D 2177 band 7, 1922