Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GROSS gros4, sbst.2, r. l. m.; best. (†) -en (RP 6: 210 (1636), Unge Minn. 84 (1835: menniskogrossen)). Anm. I bet. 1 slutet användes ordet förr, numera bl. ngn gg ss. citatord (med franskt uttal), i den franska formen gros. OxBr. 8: 375 (1642: gron, best. sg med franskt uttal). 2NF (1908).
Ordformer
(gros(s) (gråss) 1636 osv. grooss 1672 (: Groosz Handlare). grosse 1669. gråttz- 1672 (: Gråttzhandlare))
Etymologi
[liksom t. gross, eng. gross, av fr. gros, eg. adj. med bet.: stor, grov, av mlat. grossus (jfr GROSCHEN, GROSSESS)]
1) (†; jfr dock anm. ovan) om den stora mängden l. massan av ngt; människohop, hop. Störste grossen kommer effter medh armeen. RP 6: 210 (1636). Kellgren 2: 180 (1782). — särsk. om en armés huvudstyrka. Sielfva grossen af des (dvs. fiendens) Armée. HFinlÖ 1: 276 (1712).
2) [jfr holl. in groots, t. ins gross, im grossen, fr. en gros] handel. i uttr. i gross, förr äv. uti l. vid gross, i parti; motsatt: i minut; förr äv. i allmännare anv.: i stort. SthmStadsord. 1: 37 (1635). Thet kan inthet stort förslå i gros. RARP V. 1: 65 (1652). Stiernman Com. 3: 382 (1666). Then som handlar i gross, må ej sälja utan hela och halfva stycken (osv.). HB 4: 1 (Lag 1734). Den, vilken yrkesmässigt i gross idkar handel med tobaksvaror såsom näring (tobaksgrossist). SFS 1916, s. 559.
Anm. till 2. Stundom användes uttr. en gros (med franskt uttal); jfr ENGROS-. Broocman Hush. 1: 47 (1736).
3) [jfr motsv. uttr. i eng.] i ssgrna GROSS-TON, -TONNAGE, betecknande att ngt tages i sin helhet: brutto-.
Ssgr (i allm. till 2): GROSS-HANDEL. handel i parti, partihandel, engroshandel; motsatt: detaljhandel, minuthandel. RP 7: 197 (1638). Vid sidan af minuthandeln hade firman .. drifvit grosshandel, förnämligast i spannmål och järn. Fahlcrantz Kyrkoh. 119 (1907).
Ssgr: grosshandels-bolag. SC 3: 225 (1822).
-firma. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 3.
-kontor. AB 1869, nr 286, s. 4.
-pris.
-societet. särsk. [jfr Grosserersocieteten i Köpenhamn] i uttr. Grosshandelssocieteten i Stockholm, korporation bestående av grosshandlare i Stockholm. Resol. 22/2 1815 (i titeln). —
-HANDLARE, äv. (numera föga br.) -HANDLANDE. (-ande 1780—1917) person som driver grosshandel; motsatt: minut- l. detaljhandlare; äv. ss. titel (stundom använd äv. av minuthandlare l. handelsresande); jfr STOR-HANDLARE. Hwad Groszhandlare widhkommer, them tillåtes .. at icke annorlunda sällies än i heelom och halfwom Kastom. ÅthskSthmStadOrd. L 1 a (1641). Gubben .. bara satt å åt så han ble tjock som en grosshandlare. Engström Glasög. 11 (1911). Specerihandlare med titel och karaktär av grosshandlare, enär han själv ej behöver gå ut i boden. Dahlbäck Åbergson 11 (1914).
Ssg: grosshandlar(e)-, äv. (numera föga br.) grosshandlande-fru. —
-KÄLLARE. (förr) källare där man sålde vin (o. öl) i parti. Stagnell Banquer. 14 (1753). BtVLand 2: 14 (1760). AB 1845, nr 53, s. 4. —
-PRIS. (†) pris i partihandel. PH 6: 3642 (1755). Bonsdorff Kam. 631 (1833). —
(3) -TON, n. skeppsmät. jfr -TONNAGE. Ångaren, som är 947 grosston. SD(L) 1896, nr 605, s. 4. VFl. 1909, s. 120. —
(3) -TONNAGE. [av eng. grosstonnage] skeppsmät. ett fartygs totala dräktighet i tontal, bruttotonnage. SD 1893, nr 24, s. 5. —
-VINHANDLARE. (†) person som driver handel med viner i parti. Stiernman Com. 4: 468 (1681). LandTullOrdn. 17/12 1756, s. 88.
Avledn.: GROSSA, v.1 (vard., föga br.) driva handel i parti l. i stort; jobba. Weste (1807). Han (dvs. högste stewarden) grossar i provianten .. (och) kan göra sig stora inkomster. Bergdahl Antip. 123 (1906). —
GROSSIST, GROSSÖR, se d. o.

 

Spalt G 967 band 10, 1929

Webbansvarig