| Publicerad 1935 | Lämna synpunkter |
KALIBER kali4ber, förr äv. KALIVER, r. l. m. (f. Lind (1749)) ((†) n. Lind (1749)); best. -n ((†) -bren Bark Bref 1: 117 (1703)); pl. -brer040 (Dalin (1852) osv.) l. -brar040 (Gyllenborg Skald. 96 (1798) osv.) l. (numera bl. ngn gg i bet. 4 ss. måttsbestämning) = (ArkliR 1555: 5 (1556) (i bet. 3), UB 6: 45 (1874; i bet. 4 ss. måttsbestämning)); förr äv. (i bet. 5; i denna bet. den enda anträffade formen) KALIVARE, m.
1) [jfr t. kaliber i bet.: schablon] (†) (ler)gjutform. GuldsmedshytteR 1577. (Lod gjutna) eftter the skapeloner och chaliffuer som årligen äre wane att brukes. Därs. 1586. — jfr LOD-KALIBER.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] urmak. modell bestående av en (metall)skiva varpå ett urs olika delar äro tecknade (i naturlig storlek); äv. ss. beteckning för olika konstruktionstyper l. modeller av ur. Dalin FrSvLex. 1: 165 (1842). En kaliber till ett observationsur. Schweder HbUrmak. 24 (1874).
3) (†) eldrör i kanon. Tijl kalijber vttij turckske felth slangor — 2 st. nyth Jern. ArkliR 1555: 5 (1556).
4) (i sht i fackspr.) storlek av diametern i ett eldvapens lopp (vid räfflade vapen mätt innanför bommarna), numera angiven i centimeter (beträffande större kanoner) l. i millimeter, förr i tum l. efter kulans vikt; äv. om en projektils diameter; äv. användt ss. mått på tjockleken av godset i en kanon o. d., eldrörets längd o. d. (Vi vilja) tillåta vtskeppningen af alla Jernstycken (dvs. järnkanoner), som här i Riket kunne tilwärkas, af hwad sort och calibre de äre. Stiernman Com. 2: 720 (1653). Et parti JernKanoner af 1, 2 och 3 punds caliber .. finnas til salu. SP 1792, nr 83, s. 4. Batterier af svårare Caliber. KrigVAH 1823, s. 86. UB 6: 45 (1874; ss. mått på eldrörs längd). En väggtjocklek af två kalibrar. ASScF 19: Minnestal 2: 12 (1893; i fråga om kanon). Beväpningen utgöres för (det ryska) infanteriet af ett repetergevär med 7,62 mm. kaliber. Tingsten o. Hasselrot 52 (1902). BonnierKL (1925). — jfr HAUBITS-, MELLAN-, MUSKÖT-KALIBER m. fl. — särsk. (vard.) om skjutvapen av så l. så stor kaliber (i cm., mm. osv.); ss. senare led i ssgr. jfr: Det .. är lättare att träffa målet med en 12- än med en 16-kaliber. Högdahl Jaktb. 35 (1913). jfr SEXTON-, TOLV-KALIBER m. fl.
5) [jfr motsv. anv. i holl. o. ä. t. samt av eng. caliver; urspr. trol. med syftning på viss kaliber (jfr 4 slutet) l. på en förhållandevis stor kaliber] (†) ett slags lätt handskjutvapen (hakebössa l. musköt); i ssgn KOPPARKAMMAR-KALIVARE.
6) (i fackspr.) i utvidgad anv. av 4, om storleken av diametern i rör, hylsa o. d. Olika Caliber i Slangarne. VetAH 1785, s. 209. Om (glas-) rören äro tjocka i godset och af smal caliber. Berzelius Kemi 3: 240 (1818). AHB 66: 22 (1871). Tunntarmens kaliber är störst i tolvfingertarmen och avtager något i riktning nedåt. Broman Männ. 2: 166 (1925).
7) tekn. vid framställning av fasonjärn: spår (av viss form) i valspar, fasonkaliber. Vid valsning af mera kompliceradt façonjern .. kunna de luckor, som uppstå i öfre och nedre valsen begagnas till kalibrar för valsning af andra jernsorter, för hvilkas valsning man då endast behöfver inlägga ny mellanvals. JernkA 1872, s. 7. Hector Husg. 69 (1904). — jfr FASON-, SPÅR-, VALS-KALIBER m. fl.
8) (numera bl. vard.) allmännare: (viss grad av) storlek, mått. PH 5: 3522 (1753). Halffranska Dörrar af större kaliber. VexjöBl. 1839, nr 8, s. 4. Pilla upp abborrar av mindre kaliber och kanske även större. Hammarström Sportfiske 239 (1925).
9) [utvecklat ur 4] (ngt vard.) i fråga om egenskaper i allmänhet som ngn l. ngt har: beskaffenhet; slag, art; i sht i uttr. vara av viss kaliber o. d.; i fråga om person ofta användt med tanke på mindre tilltalande egenskaper. Bark Bref 1: 117 (1703). Folk af min kaliber bruka aldrig mask (dvs. maskering) i Sverige. Tersmeden Mem. 1: 156 (c. 1780). Sättet på hvilket folket (i Neapel) .. skrattar och skriker visar tydligen att det är af lättare kaliber än i de flesta andra länder. Bremer Brev 4: 53 (1858). Tvetydiga individer av alla kalibrar. Malmberg Vidbäck 36 (1915). En skald av grövre kaliber. (Schück o.) Warburg Huvuddr. 3: 249 (1918). Engström Milst. 119 (1929).
(6) -BULT. tekn. massivt stickmått som användes i maskinbyggeri för att mäta runda håligheter. 2UB 6: 74 (1904). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 282. —
(6) -KRAN. tekn. vattenledningskran med öppning av viss, bestämd storlek. TT 1890, s. 198. Almquist Häls. 106 (1894). —
-KULA. [jfr fr. balle de calibre] (förr) mil. o. jäg. i fråga om framladdningsgevär: kula vars diameter var lika stor som l. vanl. något mindre än kalibern o. vartill i senare fallet fetlapp begagnades, passkula. KKD 11: 137 (1710). Källström Jagt 237 (1850). Eneberg Karmarsch 2: 750 (1862). —
-LINJE. artill. (förr) skala på de gamla artillerimåttstockarna, särsk. den nürnbergska (konstruerad 1540), varigm den till viss kula passande kalibern hos en kanon kunde beräknas. Törngren Artill. 1: 42 (1794). KrigsmSH 1797, s. 50. Alm Eldhandv. 1: 94 (1933). —
-MÅTT.
1) mil. o. sjömil. till 4: mått på en kaliber, kaliber; äv. om kalibern hos viss kanon, använd ss. måttsenhet vid konstruktionen av dess olika delar resp. projektiler. Holmberg 1: 283 (1795). Holmberg Artill. 3: 217 (1883).
2) tekn. o. snick. till 4, 6: kalibermätare; särsk. om skjutmått (varigm äv. den yttre diametern av ett rör l. diametern av en cylindrisk kropp kan mätas). 2UB 6: 74 (1904). NoK 49: 20 (1925). —
-MÅTTSTOCK~02 l. ~20. (förr) artill. artillerimåttstock. Grundell AnlArtill. 2: 27 (c. 1695). Då den af tygmästaren Samuel Örn föreslagna svenska kalibermåttstocken omkring år 1685 blifvit stadfästad, tjenade den till efterrättelse vid följande nytillverkningar. Holmberg Artill. 3: 202 (1883). —
(4, 6) -MÄTARE, r. l. m. (i fackspr.) instrument som användes för mätning o. undersökning av kalibern hos ngt. KrigVAH 1833, s. 105. JernkA 1878, s. 187. Alm BlVap. 38 (1932). —
(6) -RING. tekn. vid maskinbyggeri: instrument som användes vid mätning av tappformade maskindelar. 2UB 6: 74 (1904). —
-SYSTEM. artill. vid konstruktion av artilleripjäser o. deras projektiler användt måttsystem enligt vilket pjäserna klassificeras efter kaliberns storlek. SFS 1831, s. 366. Den svenska artillerimåttstocken .. var gällande ända till 1831, då i stället det s. k. kalibersystemet infördes. 2NF 25: 772 (1916). —
-TABELL. mil. o. sjömil. tabell som uppgöres vid kontrollering av eldvapens kalibrar. SFS 1847, nr 17, s. 68. Därs. 1889, Bih. nr 63, s. 18. —
(4, 6) -TOLK, r. l. m. tekn. o. mil. tolk (provmått) för mätning av kalibern hos ngt; särsk. mil. liten stålcylinder varmed en gevärspipas kaliber undersökes o. mätes. Holmberg 1: 283 (1795). Almroth Karmarsch 643 (1839). EldhandvSkjutsk. 2: 42 (1886). HufvudkatalSoneson 1920, 3: 206. —
Spalt K 102 band 13, 1935