| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIKAVÄL li3ka~vä2l, äv. 32 4, adv.1, i bet. 3 förr äv. LIKVÄL, adv.1
1) (numera knappast br.; jfr anm. nedan) lika väl l. bra; särsk. i uttr. (bedöma l. veta ngt) likaväl som, förr äv. med ngn; jfr LIKA, adj. o. adv. II 2 a. Verelius 131 (1681). Huru i riksvårdande ärender en unger Fendric och småsecter kunde likaväl bedöma saken med en gammal erfaren Fältmarskalk. HSH 7: 276 (c. 1800). Sådant veta dessa likaväl, som jag. Runeberg 5: 130 (1863). — Anm. I denna bet. användes numera nästan alltid uttr. lika väl (ss. två ord).
2) med samma rätt; lika gärna; äv. korresponderande med ett som inledande en följande sats. Boström Lag 19 (1845). Det kunde .. bevisa, att hon då icke ogärna ville tala med mig, men kunde lika väl vara en blott höflighet. De Geer Minn. 1: 89 (1847, 1892). Wikner Tidsex. 70 (1888: likaväl .. som).
3) i det konjunktionella uttr. likaväl som.
a) i samma grad som, lika mycket som, icke mindre än. Dalin Arg. 2: 200 (1734, 1754). Namnet spelar en roll i verlden, likaväl som den blåa fracken med de blanka knapparna. Sturzen-Becker Blyerts 183 (1842). Lagerlöf BarnM 25 (1930).
b) i likhet med (ngn l. ngt). Forntids-Romarn prisade fläsk som härsknat: Han ägde / Näsa likväl som vi. Adlerbeth HorSat. 50 (1814). Nilsson FestdVard. 35 (1925).
Spalt L 720 band 16, 1940