Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MILIS mili4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. mel-. -ice 1662—1889. -is 1689 osv. -its 1710)
Etymologi
[jfr t. miliz; af fr. milice, krigsmakt, milis, av lat. militia, krigstjänst, krigsfolk, till miles, soldat. — Jfr MILITIE, MILITÄR]
— jfr BORGAR-, LANT-, SJÖ-MILIS.
1) (†) krigsmakt; äv. konkret: krigsfolk; trupp; militär (se d. o. II 2, 3). Efter såsom Riksens wärn består på Milicen til Lands och Sjös. HC11H 10: 9 (1662). Major (Luckoinen) för foot Dragonerne, som är een irregulair milice, (har) blifvit .. fången. HFinlÖ 212 (1711). (Brabantska ständerna sammanträda) under betäckning af Kejserlig Milice. SP 1792, nr 9, s. 2. Den Milice som ligger vid Ystad. KrigVAH 1816, s. 90. Ekbohrn (1868).
2) (om utländska förh.) häruppbåd med vanl. ofullständig (l. ingen) utbildning; folkhär; landstorm (se d. o. 1 o. 2); motsatt: reguljär armé, yrkesarmé, stående trupper. PT 1758, nr 20, s. 2 (i Frankrike). Några fästningar eller någon stående här har Schweiz icke, endast en värnpligtig milis. Carlson 2Skolgeogr. 46 (1887). En parad (i Rom) av den fascistiska milisen. SvD(A) 1932, nr 295, s. 7.
Ssgr (i allm. till 2, vanl. om utländska förh.): MILIS-ARMÉ. uppbyggd på milissystemet. KrigVAH 1881, s. 216. —
(1) -AUDITÖR. (†) = militie-auditör. LMil. 1: 349 (1684). —
-BATALJON. jfr -armé. KrigVAH 1882, s. 7. —
(1) -BETJÄNT. (†) = militie-betjänt. LMil. 1: 376 (1684). —
(1) -HEMMAN. (†) = militie-hemman. LMil. 1: 53 (1680). 2RA 1: 521 (1723). —
-HÄR, r. l. m. jfr -armé. KrigVAT 1835, s. 401. —
(1) -JORDEBOK. (†) = militie-jordebok. LMil. 1: 25 (1680). —
-KOMPANI. jfr -armé. Klercker Cuba 272 (1898). —
-MAN ~man2. jfr -soldat. 2NF 27: 710 (1918). —
-REGEMENTE. jfr -armé. KrigVAT 1848, s. 126. —
-RYTTERI. jfr -armé. KrigVAT 1852, s. 88. —
-SOLDAT. KrigVAT 1849, s. 398. —
(1) -STAT. (†) = militie-stat(en) 2. LMil. 1: 39 (1680). —
-SYSTEM. sådant härordningssystem enl. vilket bl. en fåtalig, för den trängre administrationen o. den högre befälsföringen avsedd personal ständigt tjänstgör, medan den övriga delen av krigsmakten är i aktiv tjänst endast en relativt kort tid; motsatt: kadersystem o. yrkessystem. NF 6: 894 (1882). —
-TRUPP, förr äv. -TROPP. vanl. i pl. Morgan FloraM 2: 30 (1827). —
(1) -VÄRK(ET). (†) = militie-värk(et). Tegnér Armfelt 3: 332 (1887; om förh. i Finl. 1811).

 

Spalt M 950 band 17, 1944

Webbansvarig