Publicerad 1953 Lämna synpunkter PIRKA pir3ka2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. Etymologi [avledn. av PIRK, sbst.1, l. möjl. identiskt med PIRKA, v.2] fisk. pilka. Dalin (1855). SkrGbgJub. 19: 230 (1923). — Ssgr, se pirk, sbst.1 ssgr. Spalt P 946 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se