Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POCKOR (po`ckor Weste), sbst. pl., l. POCKER, sbst.4 pl.
Ordformer
(pock- (-å-, -kk-) 1521 (: pockeläk[ere])—1891. pok- 1525 (: pokelækiar[e]). påk- 1685. -er 1609—1846. -ier 1589. -or 1536—1891. Anm. En singularform pocka, koppa, utslag, har anträffats hos WoJ (1891))
Etymologi
[y. fsv. pokkor, pokker, pl.; jfr (ä.) d. pokker, pl.; av mlt. pocken, pl. av pocke, eg.: blåsa, kvesa; möjl. besläktat med isl. poki, påse, mholl. poke, säck (se POCHE); jfr äv. t. pochen, pl., eng. (small)pox, pl.]
(†)
1) hudutslag i form av blåsor (pustlar) som uppträda vid vissa sjukdomar; äv. ss. beteckning för dylika sjukdomar; särsk. dels: (smitt)koppor, dels: syfilis; särsk. i uttr. pockor av lösaktighet l. lättfärdighet l. franska pockor, syfilis. GlSyr. 19: 3 (öv. 1536). Yppar sigh någhre Peszilentziske Pocker nedhre widh Länderna, eller på Låren och Benen, så är Leffren medh Förgifft betaghen. L. Paulinus Gothus Pest. 87 b (1623). Hoorkonan Jngerd är med franske pocker betagen. VDBötB 1648, s. 421. Hafver enthera (av de trolovade) förr fästningen hemlig siukdom, .. såsom .. pockor af lösachtighet ..; gånge .. then fästning åter. GB 4: 2 (Lag 1734). Pockor af lättfärdighet. Lind (1749). Hagberg Shaksp. 3: 269 (1848). WoJ (1891). särsk.: skabb. Linc. (1640). Hamb. (1700).
2) i ond önskan; jfr POCKER, sbst.3 Om du ichie willth haffua brenneuin, så må thu haffua pokkier. SkrGbgJub. 6: 139 (1589; angivet ss. yttrat av danskar). Stoort Vnder stoort är thet at ikki mången rymmer, / För tusend pokkor bort. Lucidor (SVS) 127 (1669); jfr POCKER, sbst.3 2 g.
Ssg (1): POCKE-LÄKARE. (†) (anträffat bl. ss. personbinamn) om läkare som botade ”pockor”. Clau[us] pockeläk[ere]. SthmSkotteb. 3: 174 (1521). Därs. 253 (1525; om samma person).

 

Spalt P 1332 band 20, 1953

Webbansvarig