Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PUCKEL puk4el, sbst.2, n.; best. pucklet.
(vard.) stryk, smörj, prygel; särsk. i sådana uttr. som få l. ge (ngn) puckel. Landsm. XVIII. 8: 33 (1900). Puckel efter noter. Lieberath PojkHornb. 113 (1929). Moberg Utvandr. 216 (1949).
Spalt P 2332 band 21, 1955