| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REMONTERA re1moŋte4ra l. rem1-, l. -ont-, i Sveal. äv. -e3ra2 (remånngtèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) i sht bot. o. trädg. om växt l. växtskott: under en o. samma vegetationsperiod frambringa nya blommande skott resp. blommor (ngn tid) efter den första blomningens slut (o. ånyo sätta frukt); blomma om; fortsätta blomning (o. fruktsättning) utöver den för växtarten normala tiden; särsk. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om växt o. d.: som (regelbundet) blommar (o. sätter frukt) på sådant sätt; jfr REMONTANT. Remonterande törnrosor. HbTrädg. 8: 40 (1884). Från de .. nedskurna (törnros-)skotten utskjuta nya, kraftiga sådana, hvilka remontera fram på eftersommaren. Abelin TrInomh. 121 (1904). Karlfeldt Tank. 80 (1930).
2) (numera bl. ngn gg tillf.) åter l. ånyo förse (ngt) med nödig utrustning l. attiralj; ånyo montera (ngt); jfr 3, 4. Ekbohrn (1868, 1904). Remontera .. (dvs.) å nyo montera. WoJ (1891). särsk.
a) (†) förse (stränginstrument) med nya strängar, uppstränga (stränginstrument). Andersson (1845). Ekbohrn (1868).
3) i sht mil. med avs. på kavalleri l. stall l. stuteri o. d.: förse med (nya) hästar, anskaffa (nya) hästar åt l. för; äv. i uttr. remontera (kavalleri o. d.) med så l. så beskaffade hästar; äv. abs.; utom ngn gg i skildring av ä. förh. numera nästan bl. i fråga om anskaffande av remonter för krigsmaktens behov o. (utom i utvidgad anv.; se slutet) företrädesvis abs., i sht ss. vbalsbst. -ing. OxBr. 8: 392 (1643). KrigVAH 1805, s. 98 (: med). Ridhästar äro på våren mest begärliga; då remontera både militära och civila ryttare. SD(L) 1896, nr 63, s. 7. Många (ha) remonterat sina stall genom köp inom landet. Därs. 1897, nr 234 A, s. 3. De beridna vapenslagen (kunde) ej inom landets egna gränser .. remonteras. Müller Remont. 6 (1913). Bengtsson K12 1: 275 (1935: remontera sitt kavalleri). Ärenden angående .. remontering och hästhållning. SFS 1937, s. 1296. särsk. i utvidgad anv., med avs. på hästar: omsätta med yngre hästar, ersätta (med yngre hästar); stundom äv. med avs. på hästavel: underhålla (gm anskaffning av avelsdjur); förr äv. med avs. på kreatursbesättning: underhålla l. komplettera gm uppköp av nötkreatur. Stamhästarna kunna endast med svårighet remonteras. Dessa små stuterier .. äro .. sällan i stånd att remontera mera än sina egna afvelsdjur med sådana af bättre beskaffenhet. SkånHästFT 1865, s. 9. Att (häst-)afveln skall kunna remonteras oberoende af statens produktion. THästv. 1868, s. 7. De betydliga småländska boskapsmarknader, å hvilka kringliggande provinser remontera sina kreatursbesättningar. SLorS 6: 7 (1891).
4) [jfr motsv. anv. i ry.] (i Finl., mindre br.) reparera l. restaurera l. renovera l. underhålla (ngt); jfr 2, 3 slutet. AFSoldan (c. 1880) hos Aho Soldan 44. (Man) har .. just i dagarne remonterat storfurstens och storfurstinnan Xenias våning i Vinterpalatset. GHT 1895, nr 247 B, s. 1. FinT 1955, s. 460.
-FÖRMÅGA~020. (numera bl. tillf.) (lands l. stuteris) förmåga att producera hästar till remontering. KrigVAH 1822, s. 56. —
-KASSA, r. l. f. (förr) kassa (se kassa, sbst.1 3) avsedd för bidrag till bestridande av kostnaderna för remontering. KrigVAH 1840, s. 181. —
-KOMMISSION. (om äldre l. utländska förh.) jfr -styrelse. KrigVAH 1844, s. 33 (om danska förh.). SFS 1881, nr 60, s. 1. —
(2) -KOMMITTÉ. [jfr fr. remonter un laboreur, ge en arbetare ny utrustning] (†) om kommitté med uppgift att inköpa tyger, kläder o. d., avsedda för de vid en fabrik anställda arbeterskornas behov. Portf. 1852, s. 12 (om eng. förh.). —
-MARKNAD. (numera bl. tillf., om äldre l. utländska förh.) = remont-marknad. Sedan några år tillbaka .. (äro) remonterings-marknader inrättade både i Öster- och Westergötland. KrigVAT 1845, s. 183. —
(4) -MEDEL, n. (i Finl., †) i pl.: pänningmedel anslagna för reparation o. underhåll av ngt; jfr -summa. SPF 1839, s. 286. —
-MÖTE.
1) (förr) möte l. förrättning för besiktigande o. antagande av remonter som anskaffats av rusthållare (l. rotehållare). TjReglArm. 1858, 3: 30. 2NF (1915; om ä. förh.).
2) (numera föga br.) förrättning l. sammankomst varvid remonter uppvisas o. uppköpas; jfr -marknad. Klint (1906). Müller Remont. 12 (1913).
-NÄMND. nämnd som biträder arméförvaltningens intendenturavdelning (förr inspektören för kavalleriet) med att ombesörja remontering för krigsmaktens behov; jfr -kommission, -styrelse. RiksdP 1925, 1: nr 50, s. 121. —
-OMRÅDE~020. (numera bl. tillf.) område varifrån remonter anskaffas; område betraktat med hänsyn till remontering. SAOL (1900). —
-PERSEDEL. (†) om var särskild av de persedlar som hörde till en militär hästmundering (för en remont); anträffat bl. i pl. KrigVAT 1851, s. 128. —
-PÄNNINGAR, pl. (förr) pänningmedel anslagna till remontering; äv. om pänningmedel utgående ss. ersättning för arbete med o. kostnader för remontering; jfr -passevolans. KrigVAH 1844, s. 43 (om danska förh.). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 42. —
-RULLA, r. l. f. (förr) vid remontering(sförrättning) förd rulla över anskaffade l. antagna remonter. TjReglArm. 1858, 3: 30. —
-SKYLDIGHET~102 l. ~200. (i sht om ä. förh.) skyldighet att anskaffa remonter för krigsmaktens behov. SFS 1830, s. 436. —
-STYRELSE. (förr) styrelse som ombesörjde remontering för krigsmaktens behov (avskaffad gm försvarsordningen 1925); jfr -kommission, -nämnd. SFS 1896, nr 53, s. 1. SvStatskal. 1927, s. 333. —
(4) -SUMMA, r. l. f. (i Finl., †) summa anslagen för reparation o. underhåll av ngt; jfr -medel. SPF 1833, s. 444. Därs. 1855, s. 225. —
-VÄRDE. särsk. (numera bl. tillf.) om beräknat årligt värde som för var o. en av ett truppförbands o. d. hästar behöver användas för remontering för att truppförbandets (osv.) styrka o. kvalitet skall hållas oförändrad. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 1, Bil. nr 3 a, s. 33. —
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. sammanfattande, om de organ som ombesörja anskaffning (o. utbildning) av remonter för krigsmaktens behov (o. om deras värksamhet). BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 42. SvStatskal. 1943, s. 359.
Spalt R 1055 band 22, 1957