Publicerad 1967 | Lämna synpunkter |
SENSUELL sän1sɯäl4, äv. -uäl4 (jfr LoW (1889; äv. med långt ä i slutstavelsen)), förr äv. SENSUEL (sännsuä’ll Dalin) l. SENSUAL, adj. -are. adv. -T.
1) som avhänger av l. står i samband med l. hänför sig l. appellerar till (ngt l. ngra av) sinnena l. de sinnliga behoven (i sht könsdriften); som har l. som vittnar om l. tyder på stark böjelse l. lust för sinnliga upplevelser (i sht av erotisk l. sexuell art), vällustig; sinnlig; äv. ss. adv.; äv. substantiverat. Runius (SVS) 1: 142 (1699; om lust). Koppar-Kittel at se (i drömmen), betyder det ytterst naturliga; således det sensuela eller sinnliga. Nordenskjöld Oneir. 1: 106 (1783). (Eposet) Adones berömde, sensuelt yppige skald (dvs. Marini). OLevertin i OoB 1898, s. 49. Hon log och tittade under lugg på honom, och det kom något simmigt sensuellt i deras ögon. Asplund Stud. 19 (1912). Det är .. helt naturligt, att musikens sensuella värden, klangen, koloriten, endast i ringa mån skulle intressera Beethoven. (Jeanson o.) Rabe 2: 132 (1931). Hedberg VackrTänd. 74 (1943; om mun).
2) [specialanv. av 1] (†) om förnimmelse l. företeelse o. d.: (som tänkes) förmedlad av l. lokaliserad till sinnesapparaten, sinnlig; äv. i utvidgad anv., om åskådning l. lära l. vetande o. dyl. l. om filosof o. d.: som utgår från l. stöder sig på det sinnligt givna. I anseende til våra kunskapers Objekt voro några blott Sensuella, andra blott Intellektuella Philosopher. Lutteman Schulze 188 (1799). En sensual Estetik. Polyfem III. 43: 3 (1811). Den sensuala åskådning, som utgör all andlig åskådnings första allmänna grad. Atterbom PhilH 139 (1835). Det menskliga vetandet är antingen Förnuftigt, rationelt, speculativt eller Sinnligt, sensuelt, empiriskt. Boström Propæd. 6 (1851). Allt hvad jag ser, hör, smakar, luktar eller med känseln förnimmer, äro sensuala fenomen. Rydberg FilosFörel. 1: 34 (1876).
Spalt S 1927 band 25, 1967