Publicerad 1976   Lämna synpunkter
SLAKSIDA sla3k~si2da, sbst.2, äv. (i bet. 1, numera bl. i vissa trakter) SLAGSIDA sla3g~si2da, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Retzius Djurr. 130 (1772) osv.) ((†) -er Törnewall C 1 b (1694)).
Ordformer
(slag- 1720—1912. slak- 1681 osv.)
Etymologi
[sv. dial. slaksida, slagsida; jfr (ä.) dan. o. nor. slagside, nor. dial. slaksida; sannol. av mlt. slaksīde (lt. slacksied, slagsied); av SLAK, adj., o. SIDA, sbst.; formen med -g- beror möjl. delvis på anslutning till SLAGSIDA, sbst.1, delvis på ställningen framför s. — Jfr SLACK-SIDA, SLAG, sbst.3]
1) om (var o. en av de båda sidorna av) det mjuka partiet av bålen hos djur o. människa; numera bl. (i sht slakt. o. kok.) om (kött från) sådan sida på ett nötkreatur l. får med inbegrepp av dels (hos fullvuxet nötkreatur) parti omfattande tre revben, dels (hos kalv, får o. lamm) parti omfattande så många revben som motsvarar kotlettradens längd hos djuret (synonymt med: kållapp resp. tunnbringa). Verelius 179 (1681). Ryggstycken, och Reefben, Slaksijder, Lårlägger, / .. hon (dvs. en slösaktig piga) låter qwarhängia på wägger. Törnewall C 1 b (1694). Fernelius berömmer mycket syrlig kirsebärs saft .. emot melancholiam hypochondriacam, som är en siukdom i slaksidan. Trozelius Rosensten 113 (1752). Swålen flås af slak-sidan på swinet. Warg 159 (1755). Färgernas fina fördelning, i synnerhet de dropplike fläckarna på bröstet och de fint vågiga tvärstrimmorna på buk- och slaksidor, gör att .. (berguven) är långt ifrån ful. NF 2: 314 (1877). Slaksida eller kållapp (av oxe används bl. a. till): kalops. HemKokb. 562 (1937). Tunna bringan eller slaksidan. Nutidsmat 42 (1952; på kalv). Tomatbräserad lammrulle .. (tillagas för fyra personer av) 800 g tunnbringa — slaksida. AlltMat 1972, nr 14, s. 42. — jfr RULL-SLAGSIDA.
2) (†) näsvinge. Dalin FrSvLex. (1842; under aile). Schulthess (1885).
3) (†) hos fladdermus: flyghud. Flädermusen flyger, genom det at hon utspänner slaksidan. Regnér Begr. 198 (1793).
4) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om slapp l. lös sida på varp l. väv l. vävt klädesstycke. (Då många varptrådar på en gång lagas,) så får klädet .. (vid vävningen) de så kallade slaksidor, som göra det stycketals bredare oc smalare. Nyrén KlädFabr. 159 (1783). (Man) måste .. hela tiden (vid upplindningen på skärkronan) hålla knipen (dvs. gänget) jämnt spänd, ty annars kunde kättingen få s. k. slaksidor, vilka alltid syntes i klädet. Kjellberg Ull 381 (1943; om ä. förh.).
5) (tillf.) om sida (se SIDA, sbst. 22) som föreligger l. visar sig hos människa när hon är ”slak” (se SLAK, adj. 2). (Man) har .. tillfälle att under sådan der allmän nöd (dvs. sjösjuka ombord på fartyg) göra intressanta bekantskaper med sina likars slaksidor. Scholander 3: 273 (1858).

 

Spalt S 6377 band 27, 1976

Webbansvarig