Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STICKNA stik3na2, v. -ade; o. STICKNAS stik3na2s, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -ING.
Ordformer
(steckn- 1668. stickn- (-kkn-) 1620 osv. stikn- c. 16441766)
Etymologi
[fsv. stikna, sv. dial. stickna; till STICKEN]
(vard., i sht i vissa trakter)
I. intr. o. tr.
1) intr.: bli förtretad l. förtörnad l. stucken l. (i fråga om starkare affekt) bli vred l. arg l. ilsken, bli sticken; ofta i uttr. stickna över (äv. vid) ngt l. på ngn l. ngt, bli förtretad osv. över ngt resp. på ngn l. ngt; ngn gg äv. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: stucken, sticken. ALaurentii Ciegler 128 (1620). Dhen som långsampt stiknar, han blijr i gemeen länge bitter och onder. Grubb 714 (1665). Als-ingen, hoppes jagh, wil omildt på migh stickna. Spegel GW 256 (1705). (Hon är i sitt oförnuft) så stolt och tyckmyken, at hon stiknar öfwer then minsta warning. Rydelius Förn. Föret. § 20 (1718, 1737). (G. III) har sagt mig, att han ofta sticknat på dina (dvs. N. v. Rosensteins) bref och funnit dig öfverflödigt predika fred, då han önskar den själf. Schröderheim Skr. 279 (1788). Höres ingenting (från kvarn o. loge om natten), så tros vättarne vara sticknade, så att de icke vilja hjelpa till. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 270 (1864). SAOL (1986).
2) (mera tillf.) intr., i uttr. stickna vid ngt (jfr 1), bli led vid ngt, tröttna på ngt. Hasselgren GottlFågl. 50 (1907); jfr FoFl. 129 (1907).
3) (numera föga br.) tr.: göra (ngn) förtretad l. arg l. stucken l. sticken; äv.: bli led l. trött på (ngt); jfr 1, 2. (Tvättbjörnen) omgicks .. med bekante barn och hundar förtroligen, liggandes på ryggen, tilstädiandes, at de honom undertiden nog luggade, utan at stickna leken. VetAH 1747, s. 284. Ock Grimborg sticknade dessa (jungfruns avvisande) ord, / sprang upp i sängen med stöflarna på. Landsm. VII. 7: 9 (1892).
II. dep.
1) = I 1. Murenius AV 113 (c. 1644). Sticknas intet öfwer tin Nathan. Swedberg Dav. § 46 (1713). Jag älskade ei så mycket min Informator, at jag just tyckte illa om Bostells närgångna utlåtelser; och, långt ifrån, at sticknas på den sednare, fördubblades mitt hat emot den förra. Säfström Banquer. Ff 4 a (1754). Om ni hölle så mycket af mig, som jag af er, så sticknades ni icke öfver mina predikningar. BL 18: 236 (cit. fr. 1759). Hemmer Morgongåv. 90 (1934). jfr SNAR-STICKNAS. särsk. (†) i uttr. sticknas åt ngt, bli sticken över ngt, stickna över ngt (se I 1). Ekblad 87 (1764).
2) (†) i uttr. sticknas vid maten, visa missnöje över den mat man får gm att (trots hunger) vägra äta den, vara missnöjd med maten; jfr 3. Fernander Theatr. 156 (1695).
3) (†) i uttr. sticknas maten, = 2; äv. bildl.: bli led l. trött på ngt. Sahlstedt (1773). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv. bildl.).
4) (†) bli förskräckt l. rädd, darra av förskräckelse. (Gudinnan Iris) sticknades, när hon såg uti hwad fara den unge Telemach war. Ehrenadler Tel. 653 (1723; fr. orig.: Elle frémit).
Särsk. förb. (vard., i sht i vissa trakter): STICKNA TILL10 4. till I 1: (hastigt l. plötsligt) bli förtretad l. arg. Lundell (1893). Salje DessBröd. 232 (1964).
Avledn. (†): STICKNELSE, r. l. f. stickenhet; jfr stickna, sbst. Ekblad 87 (1764).

 

Spalt S 11646 band 30, 1989

Webbansvarig