| Publicerad 1993 | Lämna synpunkter |
STUFF stuf4, sbst.1, förr äv. STUF, r. l. m. l. f.?; best. -en; pl. stuffer stuf3er2 (VetAH 1740, s. 208, osv.) ((†) -ar Linné Bref I. 1: 136 (1747), Möller (1807)).
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) bergv. koll. l. ss. ämnesnamn: gm skrädning (för hand) utvunnen, fyndig malm bestående av mer l. mindre rena malmstycken (motsatt dels: ofyndigt gråberg, dels: fyndig, finkornig malm, vaskmalm, anrikningsgods), styckemalm; särsk. om sådan malm med en kornstorlek av minst 16 mm i diameter (ss. förled. i ssgn STUFF-KORN). Huru myckin malm (brytes, som) man kallar Stuf. RR 1602, s. 105 b. Ståtelig och reen malm till stuf. .. är för handen, och dessförutan försöries och bookvärcken dageligen med god vaskemalm. OxBr. 11: 236 (1645). Inre Oxortz wäggen (i gruvan har) ingen stuf uthan wask gifwitt. Johansson Noraskog 3: 272 (i handl. fr. 1684). Den Rijka (silver)mallmen och som lössmält bärgarth i är, bör smällta j stuuf eller sielfwa mallmen allena j Små Stycken sönderslagen. BlBergshV 18: 117 (i handl. fr. 1687). Vid Sala .. får den rena blyglansen namn af stuff, då den til valnötters storlek är sönderslagen. Rinman 2: 862 (1789). Vid bergverken förstås med stuff den renaste utsofrade malm. Därs. Bland silfvermalmerna är silfverglans .. den rikaste, bestående i ren stuff af 87 delar silfver och 13 delar svafvel. UB 3: 93 (1873). Det, som ej går igenom gallret (i skrädhuset), krossas i en tuggare till ungefär en knytnäfves storlek och skiljes sedan för hand med hammare och boksula i stuff, vask och berg. JernkA 1900, s. 533. Holmkvist BergslHyttspr. (1945). — jfr HALV-, HEL-, RIKAR-, RINGER-, SILVER-STUFF.
2) (i fackspr.) för studium l. probering l. för användning inom undervisnings- l. utställnings- l. museiverksamhet avsett (prov)stycke av mineral l. bergart; stundom äv. närmande sig anv. ss. måttsord. RelStKopparbg 1691—1713, Diar. s. 739 (1694). Om wintertiden borde .. Lector wisa för ungdomen stenar, malmer och Fossilier, ej många, men utwalde och distincte stuffar. Linné Bref I. 1: 136 (1747). (Jag) lofvade skrifva Professor Wallerius till .. (om kupfernickeln) och äfven om möijeligt är, skaffa hit till Leiden en stuff deraf att han kunde sjelf probera den. Ferrner ResEur. 120 (1759). Institutionens af gammalt berömda mineralsamling, innehållande vid pass 23,500 stuffer .. vore ännu icke katalogiserad. BtRiksdP 1891, 8Hufvudtit. s. 7. Vi börda dig (dvs. A. E. Nordenskiöld) från vetenskapens gårdar, / Där du din forsknings segerbyten vårdar, / Din skörd af stuffer djupt ur Urals schakt / Och himlafallet järn från Grönlands trakt. Snoilsky i 3SAH 8: 41 (1893). Den stuff levande korall, som vi nu erhöllo, var .. mycket stor, c:a 3 dm. i diameter, och fyllde en god del av skrapan. FoFl. 1935, s. 162. — jfr HAND-, KABINETTS-, MALM-, METALL-, MINERAL-, ORIGINAL-, PROV-, SALT-, SILVER-, SLAGG-, VED-, VISMUT-STUFF.
-HAMMARE.
2) (i fackspr.) till 2: hammare för åstadkommande av stuffer för probering. (Sv.) Stuffhammare (eng.) Assaying hammers. SvIndKal. 1948, TillverknReg. s. 63. —
-KORN. (†) korn av sovrad styckemalm med kornstorleken minst 16 mm diameter. Wetterdal Grufbr. 331 (1878). JernkA 1894, s. 347. —
-MALM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) styckemalm. OxBr. 11: 233 (1644). SvIndustri 135 (1935). —
(1, 2) -PROV. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) på (stycke av) styckemalm anställt prov (se d. o. 1) för utrönande av metallhalt o. d.; äv. om resultat av sådant prov. Rinman 2: 321 (1789). TT 1900, K. s. 51 (om resultatet). —
Spalt S 13232 band 31, 1993