| Publicerad 2009 | Lämna synpunkter |
TUNNA tun3a2, v.2, förr äv. TYNNA, v. -ade; l. TUNNAS tun3as2, förr äv. TYNNAS, v. dep. -ades; vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.).
1) motsv. TUNN 1, 2, 3: göra (ngt) tunt l. tunnare; särsk. med avs. på skeppsvirke; äv. ss. dep. (motsv. TUNN 3): bli tunn(are), smalna; jfr AV-TUNNA, v.1, BORT-TYNNA, FÖRTUNNA 1. Kinbackar på både Sidor om förstäfwen tunnade til 16 tum. Hammar FartygOstIndComp. 54 (i handl. fr. c. 1771). Med tillhjelp af en vanlig kritlina och en lodlina tunnas trädet och afbilas lodrätt å ömse sidor. LfF 1844, s. 73. De bugtiga underkanterna tunnas till hvass egg, som helst bör vara stålad. Balck Idr. 3: 94 (1888). Läpparna tunnades, mungiporna miste spåren av det skygga leendet. Aronson SångPolstj. 10 (1948).
2) motsv. TUNN 4: göra (ngt) (tunt l.) tunnare; äv. ss. dep.: bli tunnare, glesna; jfr FÖRTUNNA 2. Serenius Iii 3 b (1734). Pannluggar och manar få ej klippas, men skola tunnas. IllMilRevy 1904, s. 451. 2NF 11: 84 (1909; ss. dep.).
3) motsv. TUNN 5, refl.: bli tunn l. lös l. vattnig l. blaskig. Skulle sirapen då ej mera tunna sig, så conserveras .. (stickelbären) uti en glasburck. Warg 614 (1755). Låt marängmassan stå kallt under den tid den första botten gräddas. I annat fall kan det hända, att marängen tunnar sig. StKokb. 101 (1940).
4) motsv. TUNN 6, ss. dep.: bli tunn(are). Ångan, som under vinterkölden hängt som ett tungt fall öfver skorstenen, tunnades och smälte upp i skyn. Hülphers Ångermanl. 13 (1900). Ibland lösgjorde sej dimman och tunnades och blev droppar som dröp i kvistarnas grå och toviga lavar. Sandgren Förklar. 14 (1960).
1) till 1: göra (ngt) (gradvis) tunnare; äv. intr. l. ss. dep.: bli (allt) tunnare l. smalare; särsk. om person: magra. KrigVAH 1881, s. 240. I myrkanten, där vägen genom Silte by tunnar af i den jämmerliga kvieväg, som buktar förbi steniga åkertegar (osv.). TurÅ 1906, s. 212. Första vårdag, då isen började tunnas af på de våta stigarne letade han sig hem. Engström 5Bok 160 (1910). Hon har nu börjat tunna av som gamla människor brukar, och kraniets form framträder tydligare än förut. Wägner Lagerlöf 2: 311 (1943). Tunna av torvlagret. Håkansson FrStockStuga 38 (1976).
2) till 2, intr. l. ss. dep.: bli (allt) tunnare, glesna; äv.: minska l. avta; äv. opers. Hedenstierna FruW 131 (1890). Brefväxlingen tunnades så småningom af. Wrangel Blåögda 144 (1908). Regnet har tunnat av, men i stället förnimmes ett brusande dån i nordost. Hedin ScoutL 239 (1913). Hedberg BleknBrud. 112 (1951; opers.).
3) i bildl. anv. (jfr tunn 7, 8), intr. l. ss. dep.: bli svag(are), mattas; förr äv. tr.: komma (ngt) att förblekna. Hwad Konsten funnit upp det tynnar Tiden af. Eldh Myrth. 185 (1725). (Mannen) märkte .. att ljuden utifrån tunnade av med stor fart. Essén HExc. 242 (1916). Diskussionerna tunnades av. SvRiksd. 3: 466 (1933). —
TUNNA UR10 4. särsk. till 2: göra (ngt) tunnare l. glesare; äv. intr. (opers.): bli glesare, glesna; jfr tunna ut 2. Hvarje eftermiddag från oktober till mars är tåget .. fullpackadt med resande .. Med början af april tunnar det ur och främlingarna draga bort. SD(L) 1905, nr 49, s. 1. Kan man beskära och tunna ur schersmin- och forsythia-buskar nu på hösten? Expressen 15 ⁄ 10 2005, Leva s. 30. —
1) till 1: göra (ngt) (allt) tunnare; äv. refl. l. ss. dep.: bli (allt) tunnare l. smalare. Nyblom Twain 2: 49 (1874; ss. dep.). I hvarje fall tunnar saltskifvan ut sig mot norr och söder och är knifskarp i kanten. Hedin Indien 1: 543 (1910). Att med väl afpassade hammarslag tunna ut framkanten af lien till egg. SDS 1918, nr 26, s. 8.
2) till 2, tr.: göra tunnare l. glesare; äv.: intr. l. ss. dep.: bli (allt) tunnare, glesna; äv.: minska l. avta. Düben Lappl. 26 (1873). I norr utbreder sig tundran .. därnäst kommer skogsbältet .. tills slutligen det torrare klimatet tar överhanden, skogen tunnas ut och stäppvegetationen träder i dess ställe. SvGeogrÅb. 1934, s. 182. Förr dränktes jag i inbjudningar till höger och vänster. Nu har de tunnat ut. KvällsP 2 ⁄ 3 2006, s. 20.
3) till 3, tr. l. ss. dep. SD(L) 1904, nr 84, s. 2. Men alkohol har också visat sig ha goda effekter genom att tunna ut blodet och minska åderförkalkningsbenägenheten. Rössner KonstMåBra 134 (1993).
4) till 4, intr. l. ss. dep.: bli (allt) tunnare l. mindre tät, äv. oeg., om ljus l. mörker (jfr tunn 6); äv. tr.: göra (allt) tunnare. Månskenet tunnas ut, ljusnar, lättnar, försvinner. PT 1901, nr 4, s. 3. Morgonvinden börjar så småningom att tunna ut och blåsa bort de skymmande molnen. Knöppel SvRidd. 161 (1912). Molnen tunnade ut, och de sista tapparna svävade bort. Gislén UppgSolL 162 (1933).
5) i bildl. anv.: göra (ngt) tunnare (se tunn 8), förflacka, försvaga; äv. intr. l. ss. dep.: bli svagare, blekna, mattas; äv.: smalna. När .. (Troilis) ljusa fonder tunnas ut, kunna de i sin upprepning verka tröttande. Kjellin Troili 2: 186 (1917). Hon såg, hur leendet tunnades ut kring Unos mun. Sjöman Lekt. 425 (1948). Djurornamentiken beskriver en .. kurva, som ifrån kärnområdet i norr tunnar ut mot Spanien och Italien. Fornv. 1953, s. 5. Empiren tunnade ut och förenklade stilen. Kulturen 1970, s. 59. Därborta tunnades bilden av mig långsamt ut. Kanske mindes man mig inte längre. Jersild 50Fräls. 247 (1984).
Spalt T 3188 band 35, 2009