Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄNGD äŋ4d, sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -er (Skytte Und. B 5 b (1604) osv.) ((†) -ar Möller 1: 79 (1745), Möller 1: 88 (1755)).
(ålderdomligt) om större landområde, nejd l. trakt l. landsända; förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: äng; äv. i bildl. anv. G1R 1: 87 (1523). Them som boodde j dödzens egnd och skugga, är itt Liws vpgånget. Mat. 4: 16 (Bib. 1541). Myckit feet jordh mån, att gräsz står i skogen lyka som en sköön ängd i giäret. Bolinus Dagb. 64 (1676). Jag hälsar dig vänaste land uppå jord, / Din sol, din himmel, dina engder gröna. VSvFolksång. 2 (1845). Stilen utmärker sig, då han från de filosofiska abstraktionernas mera stenbundna mark nedstiger till konsthistoriens saftigare ängder, genom bildernas prakt och språkets höghet. 3SAH 17: 50 (1902). Från och med den här seglationsperioden kan alltså alla med fritidsbåtar .. göra Kinda kanal alldeles själv och fröjdas åt gröna stränder och pastorala ängder. ÖgCorr. 22/4 1965, s. 6. — jfr BLOMSTER-, ROSEN-, SJÖ-, STRAND-ÄNGD m. fl.
Spalt Ä 268 band 39, 2023