Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄNGSEL äŋ4sel, r. l. f.; best. -n; förr äv. ÄNGSLE, m.
Ordformer
(engsle- 1646 (: engslefulle)–1705 (: engslefult). ängsel (-ngz-) 1687 (: ängzelfulla) osv. ängsle (-ngzl-, -nxl-) 1526–1752 (: ängslefull))
Etymologi
[fsv. ängsl, f., äv. ängsle, m.; motsv. fd. ængsel; avledn. av ängia, trycka, klämma (jfr sv. dial. änga, fvn. öngva, ävensom t. beengen), till det ord som föreligger i sv. dial. ång, trång (se ÅNGER, sbst. o. adj.). — Jfr ÄNGSLA, v., ÄNGSLAN, ÄNGSLE, adj., ÄNGSLIG]
(numera bl. ngn gg) ångest l. ängslan; förr äv.: nöd l. lidande. Förskräckilse änxle och ewinnerligh dödh. OPetri 1: 26 (1526). Ska’ wj wäl inne bli, ell’ ska’ wj gie oss uth? / .. Däd sen ’re synnes förr på ängzel giöra Slut! Börk Darius 1000 (1688). Herre, .. / Tag migh vthur thetta fängsel, / At jagh slipper all min ängsel. Ps. 1695, 291: 1. Plågad av samvetskval och ängsel. Modin HärjedOrtn. 203 (1911). Nåd är ett bortom orden. Ett tillstånd utan ängsel eller fruktan. KvällsP 30/4 2003, s. 6. — jfr HJÄRTE-ÄNGSEL.
Ssg: ÄNGSEL- l. ÄNGSLE-FULL. (ängsel- 1687 osv. ängsle- 1622 osv.) (numera bl. ngn gg) full av ångest l. ängslan, ängslig; särsk. om hjärta l. bröst l. ngns inre o. d.; jfr ängslans-full. Itt ängslefult hierta. SLaurentii Ridd. D 1 a (1622). Wår Such åg klageröst / Wår såra hug åg Mod, wårt ängzelfulla Bröst. Celsius Orpheus 84 (1687). Den 25 dec. war för mig en ängselfull juledag. Jag giorde mig reseferdig. Rhyzelius Ant. 131 (c. 1750).

 

Spalt Ä 283 band 39, 2023

Webbansvarig