| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄVENTYRARE ä3venty2rare (äfventy´rare Weste (1807)), förr äv. AVANTURIER, m.//ig. best. -en; pl. = (Schroderus Os. 1: 348 (1635) osv.) ((†) -er RP 1: XLVI (1630)).
motsv. ÄVENTYR 3, 4, om person som söker äventyr l. lever ett äventyrligt liv l. (ofta) ägnar sig åt (alltför) riskfyllda tilltag l. företag l. äventyr (jfr ÄVENTYRS-SÖKARE); förr särsk. om lycksökare l. bedragare; äv. motsv. ÄVENTYR 4 b, om person som ägnar sig åt äventyrssport. RP 1: XLVI (1630). Göklarom och Efwentyrarom, och androm slijkom .. skal, om the göra Bättring, Afflöszning icke förwägras. Schroderus Os. 1: 547 (1635). Hade isen (på Lilla l. Stora Bält) brustit under Carl X, så hade han varit en blott äfventyrare. Leopold 5: 326 (c. 1804). Man bör akta sig för att ingå i för stor förtrolighet med okända personer, dem man träffar under vägen, och dymedelst falla i händerna på äfventyrare och skälmar. Rademine Knigge 2: 190 (1804). En Skottsk äfventyrare .. hade någon tid förut i Paris grundlagt ett kompani, som fått uteslutande rätt till handeln på Mississippi. Malmström Hist. 1: 151 (1855). En äventyrare, kallad Vild-Hussen, sökte ge Indalsälven en ny fåra; företaget vållade en fruktansvärd förödelse. 3SAH LXIX. 1: 49 (1960). Äventyraren börjar göra spännande resor och kroppsliga utmaningar. Hon springer maraton, forsränner, klättrar i berg och vandrar genom djungeln. Livet40Ocens. 20 (2009).
-HÅG. (äventyrar- 1846 osv. äventyrare- 1849–1900) (numera bl. tillf.) äventyrshåg; jfr -lust. SthmFig. 1846, s. 124. Nordmannastammen, med sin stridslystnad och sin äfventyrarehåg, sina vikingsflottor (osv.). SthmAftonp. 22/2 1849, s. 3. —
-LIV. (äventyrar- 1812 osv. äventyrare- 1832–1973) liv (se d. o. 3) som äventyrare, äventyrsliv. Phosph. 1812, s. 158. Man skulle .. kunnat förmoda, att .. (von Döbeln) varit så hängifven åt det vexlingsrika äfventyrarlifvet, den hurtiga rörelsen i ett verkligt fältlif med stridernas både nöjen och faror, att det enkla hvardagslifvet på en landtgård måste förefalla något tomt och simpelt. 2SAH 60: 102 (1883). —
-LUST l. -LUSTA. (äventyrar- 1852 osv. äventyrare- 1850–1916) (numera mindre br.) äventyrslust; jfr -håg. AB 1/2 1850, s. 2. (Vikingarna) drefvos slutligen af sin äfventyrarlust på irrfärder långt bort från fränder och grannar till det sydliga Europa. Verd. 1886, s. 50. —
-NATUR. (äventyrar- 1888 osv. äventyrare- 1870–1923) jfr särsk. natur 4. SydsvD 13/5 1870, s. 1. Kapten Strachan är en äkta äfventyrarnatur, och få hafva så ofta satt sitt lif på spel som han. VL 18/2 1888, s. 3.
B (numera mindre br.): ÄVENTYRARE-ANDA, -HÅG, -LIV, -LUST, -NATUR, se A.
ÄVENTYRERSKA, f. kvinnlig äventyrare; jfr äventyrarinna. Björn Carol. 85 (1794). Hela Cederströmska släkten var emot förbindelsen och kallade fröken de la Brache för en äventyrerska. Lagergren Minn. 1: 146 (1922). (Ester Blenda Nordström) är känd som wallraffande piga, äventyrerska i motorcykelkläder och en kämpe för kvinnlig rösträtt. Allers 2022, nr 18, s. 89.
Spalt Ä 470 band 39, 2023