| Publicerad 1893 | Lämna synpunkter |
ABALIENATION ab1alie1natʃω4n l. -aʃ-, l. abal1-, r. (f. Rydqvist); best. -en; pl. -er.
vbalsbst. till ABALIENERA. RARP 4: 362 (1650). Geijer I. 6: 502 (1846). — äfv. föryttradt godsområde. Botin Sv. hemman 2: 121 (1756). Vi hafve funnit nästan hela Närike utgöra en enda stor abalienation. Roth Om abal. 19 (1863). — jfr KRONO-ABALIENATION.
Spalt A 4 band 1, 1893