Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFKOMMELSE, f. (†) vbalsbst. af AFKOMMA. — särsk. 1) motsv. AFKOMMA, v. 4. Gelsens (dvs. gäldens) betalningx åffkommelse. G. I:s reg. 3: 325 (1526). 2) motsv. AFKOMMA, v. 6. Afkommelse, tå en kommer af sig. Lind (1749, under abkommen). 3) motsv. AFKOMMA, v. 9: börd, härstamning. (Han) war af adelig afkommelsse. RARP 2: 68 (1634). Spalt A 285 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se