Publicerad 1898 Lämna synpunkter AFSKROTE a3v~skrω2te, r. l. m.; best. -en; pl. -ar. Etymologi [efter t. abschrote] (mindre br.) tekn. = AFSKROT, AFSKROTARE 2. Uppf. b. 6: 166 (1875). Spalt A 509 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se