Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFSTÄNGNING a3v~stäŋ2niŋ (a`fstängning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFSTÄNGA. — konkret:
1) afstängdt rum. Tidén 24 (1841). En afstängning med lås för .. spik, jerntråd, ankare .. m. m. Rothstein 712 (1856, 1875).
2) det, hvarmed man afstängt; stängsel, skiljevägg. Alströmer 25 (1727). Almqvist (1842).
Ssgr: AFSTÄNGNINGS-BRUNN310~2. Rören från slasktratt och reservoirer skola sluta fritt utom huset nära marken öfver skilda afstängningsbrunnar. Palmberg Hels. 98 (1889). —
-KRAN~2, å ångpannor. Björkman (1889). Tekn. tidskr. 1891, s. 172. —
-LUCKA~20. Schulthess (1885). H. Håkanson i Tekn. tidskr. 1894, A. M. s. 58.

 

Spalt A 602 band 1, 1898

Webbansvarig