Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALANT a3lan2t, sällan alan4t (Adlerbeth (1814; i vers), Wenström (1891)), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
växten Inula Helenium Lin.; ålandsrot; af Inula Helenium beredd krydda. Möller (1745, under aunée). Bitter alant. Adlerbeth Hor. sat. 48 (1814). Alnarps prisförteckn. 1892, s. 63. jfr Fries Ordb. (c. 1870).
-STÄRKELSE~200. inulin, ett slags i alant, cikoria, rötter af maskros osv. förek. kolhydrat. Cleve i NF 7: 759 (1883). —
-VIN~2. [jfr d. alantvin, t. alantwein] vin med tillsats af alant. En kanna Renst Alant Wijn. Sthms stadsordinant. 1: 217 (1673).
B: ALANTS-ROT. (alans-) [fsv. alandsrot] (†) = ALANT-ROT. Oecon. 58 (1730). Alant .. Alansrot. Deleen (1836). jfr ELINS-, ÅLANDS-ROT.
Spalt A 896 band 1, 1898