Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ALLMÄKTIG, adj.
Etymologi
[af fsv. almäktogher; jfr d. almægtig, mnt. almechtich, t. allmächtig, eng. almighty samt ALLMAKT; jfr äfv. lat. omnipotens]
(†) = ALLSMÄKTIG 1. Alle Siwkdomar och annen wedhermödo .. warde oss af Gudh thens almechtige nådige försyyn .. tilskicket. Christl. ordn. H 4 a (1602). Then Allmechtige Gudh. Tegel G. I:s hist. 2: 255 (1622). Lagerström Bunyan 1: 201 (1727). Dähnert (1746). jfr: Du almäktiga Thor osz gif / Ett gått wphälle, till wårt lif. Messenius Christm. 210 (c. 1616).

 

Spalt A 1027 band 1, 1898

Webbansvarig