| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLSVÅLDIGHET al3svol1dig~he2t, äfv. al3s~vol2dighe1t l. al3~svol2-, l. 040~1 (alsvå´ldighet Weste), r. l. f.; best. -en.
egenskapen l. förhållandet att vara allsvåldig; allsmäktighet, allmakt. — särsk.
a) motsv. ALLSVÅLDIG 1 a. Lind (1749). SAOB (1870). — ss. benämning på Gud. Allsvåldighetens domarsäte. G. L. Silfverstolpe 1: 78 (1851).
b) motsv. ALLSVÅLDIG 1 b. Utländska begrepp om konungamaktens allsvåldighet. Alin i Ill. Sv. hist. 3: 181 (1878).
Spalt A 1080 band 1, 1898