| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLSVÄLDIG, adj.
(†) allsvåldig, allsmäktig. Herren gudh alzwällugh är templet ther inne. Upp. 21: 22 (NT 1526). Gaff Gudh alswäldig hans N(åde) .. seger. C. Rensel i HSH 2: 21 (c. 1550). Verelius Ind. (1681, under allvaldr). Dähnert (1784). Heinrich (1814).
Anm. Såsom ett (visserligen oregelbundet bildadt) abstr. sbst. till detta adj. kunde man betrakta sbst. på -het i följ. ex.: (Vi bedje, att Gud) med sijn Allzwellstighet (ville) biwista och hielpa wår General H(err) Lindorm Torstensson. RARP 3: 298 (1643). Trol. föreligger dock en felskrifning l. felläsning (för allsmecktighet?).
Spalt A 1080 band 1, 1898