| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANDLIGHET an3dlig~he2t (a`ndlighet Weste), äfv. ANDELIGHET an3delig~, r. l. f.; best. -en; pl. (föga br.) -er (Atterbom Siare 1: 95 (1841; se under 1)).
1) till ANDLIG 1. Weste (1807). En naturförnekande andelighet. Estlander Konsth. 267 (1867). — särsk. filos., till ANDLIG 1 a β. Guds rena andlighet och personlighet. Claëson 2: 365 (c. 1859). Ribbing Anthrop. 8 (1861, 1879). — konkretare (jfr ANDE V). (Fichte) uppförde naturbyggnaden af lutter tanke och andlighet; .. (Schelling) proponerade en identitet af andlighet och materia. Leopold 4: 28 (c. 1820). (En) sammanfattning af andligheter och naturligheter. Atterbom Siare 1: 95 (1841). Wikner Lifsfr. 1: 145 (1866). Naturen i sin högre utveckling är själf en andlighet, förnummen utifrån. Rydberg Varia 1: 13 (1888).
2) till ANDLIG 2: andligt väsende, religiositet, fromhet, gudaktighet; gudlighet; ofta användt med afs. på en förment (djupare) religiositet l. mindre sunda former af fromhet l. bestämdt af attribut med nedsättande bet. Falsk Andeligheet. Fosz 219 (1621). I hela hennes väsen rådde .. / En liten art af andlighet. Lenngren 201 (1788). Predikanten uppdrage gränslinierna skarpt .. så väl mellan oandlighet och andlighet som .. mellan falsk och sann andlighet. Wieselgren Sv:s sk. litt. 1: 435 (1833; efter H. Schartau). Att .. söka en fagrare andelighet än sanningens ande medgifver. Thomander Pred. 1: 61 (1849). Mången drages hela lifvet igenom med en .. dels hednisk. dels judisk andelighet. Därs. 1: 152. En oandelig andelighet. Rudin 1 Evigh. 2: 174 (1872, 1878). En .. svagare sida hos vår tids andelighet. Sundberg Farl. 17 (1873). (Pulci) är religiös på sitt sätt men icke särskildt fallen för djupare andlighet. Lysander Skr. 481 (1880). Tillgjord andlighet. Rydberg Rom. d. 17 (1882).
Anm. till 2. Hit har man sannol. äfv. att föra ordets anv. i det ä. bibelspr., där det på två ställen, i anslutning till det af Luther därs. använda geistlichkeit, förekommer ss. motsvarighet till gr. ϑρησκεία. Medh föregiffuen ödhmiwkheet och ängla andeligheet (ϑρησκείᾳ τῶν ἀγγέλων). Kol. 2: 18 (NT 1526; Bib. 1541: Ängla ödhmiukt och andeligheet; öfv. 1883: ängladyrkan). (Genom) sielfftaghen andeligheet (ἐϑελοϑρησκείᾳ). Därs. 23 (NT 1526 o. Bib. 1541; öfv. 1883: sjelftagen gudstjenst); jfr: Sjelftagen andlighet .. består deri, att man genom misshandling af sin kropp tror sig kunna stärka och rena sin ande. Franzén Pred. 1: 168 (1841).
3) [jfr: (Ers) HELIGHET] (enst., skämt.) konkret, ss. ett slags titel; jfr ANDLIG 2, 3. Döm, Ers Andelighet — Skall han brännas eller canoniseras? Thorild 4: 228 (1787).
4) [efter t. geistlichkeit; jfr ä. d. aandelighed] (†) till ANDLIG 3, konkret: andligt stånd, prästerskap. (Att inbyggarna i nämnda by) jngen annen kirkeherre suara skole på (den) dell andelighäthen tiil kommer. G. I:s reg. 6: 52 (1529). Att förekomma Uenigheet i then Christeliga lära, ibland wår andeligheet. Thyselius Handl. reform. 2: 132 (1540).
Spalt A 1356 band 1, 1898