| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANFÄGNA, v. -ade. vbalsbst. -ARE(E. Svenonis A 4 a (1618)).
(†) välkomna, hälsa välkommen, (välkomnande) mottaga. The som honom (dvs. Kristus vid inridandet i Jerusalem) fölia eller möta och anfegna. Rudbeckius 1 Pred. C 1 b (1618, 1625). Drottning Christina .. anfägnades med ett ouphörligt skjutande. J. Terserus hos Loenbom Märkv. 2: 7 (1660). Sedan han sin Käreste på thet liufligeste anfägnat hadhe. Nyman Psyche 36 (1666). — ironiskt. Wårt Folck äre altijdh resolverade at anfägna honom (dvs. ryssen) på behörligit sätt. N. Av. 22 Jan. 1657, nr 2.
Spalt A 1389 band 1, 1898