ANKLAGAN an3~kla2gan, äfv. aŋ3~ (a`nklagan Weste), r. l. f.
(föga br.) vbalsbst. till föreg. Sahlstedt(1773). Schönberg Bref 3: 144(1778). Jungberg(1873). — (†) konkretare: det, som anföres mot en, som anklagas. Då Hans K. M:t hade hört anklagan och svar. HSH 4: 132(c. 1568). Croningh hadhe .. sin anklagan skriffteligen författat. Schück Anteckn. 19(i handl. af 1669).