Publicerad 1900   Lämna synpunkter
ANVÄRFVING, f.; pl. -ar.
(†) vbalsbst. till ANVÄRFVA. — särsk. = ANVÄRFNING I a. The förskickedes annvärfvinger till Danmarch. RA 1: 574 (1548).

 

Spalt A 1956 band 2, 1900

Webbansvarig