| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
APPRETERA ap1rete4ra, äfv. -rät-, äfv. -e3ra2 (apprete´ra Weste; -prätè- Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); -ARE (se d. o.), APPRETÖR (se d. o.); jfr APPRETYR.
— jfr OAPPRETERAD.
1) tekn. i sht med afs. på tyger, papper o. d. l. hattar: låta (ngt) efter den eg. tillverkningen undergå behandling som åsyftar att gifva (det) fasthet l. styfhet l. glans l. i allm. vackrare utseende osv.; jfr APPRETERING o. APPRETYR. Publ. handl. 5: 3519 (1753). Dessa produkter af Svensk hemslöjd (dvs. de norrländska primalärfterna) skulle .. vinna ofantligt i värde, om de blektes och appreterades på utländska sättet. Journ. f. manuf. 4: 242 (1834). Då silke skall appreteras så utspännes tyget på en särskild, dertill inrättad ram eller båge … Det bestrykes nu med en i appreturmassan doppad svamp. C. A. Rabe i AHB 38: 50 (1869). På många slag af väfnader måste ställas vissa anspråk på täthet … Hit höra .. s. k. vattentäta väfnader till öfverplagg, .. hvilka i allmänhet äro på ett eller annat sätt särskildt appreterade för detta ändamål. G. Sellergren i Tekn. tidskr. 1896, A. A. s. 295. Papperet torkas och appreteras med vax. 2 Uppf. b. 8: 153 (1900). jfr: Ordet appretera .. blir ofta misstydt och användt i samma betydelse som klistra, stärka. Detta ord innefattar emellertid ej blott klistring eller stärkning utan äfven en mängd andra behandlingar, som användas för att göra tyget färdigt. Därs. 340.
2) [jfr fr. apprêter des viandes, du poisson] (†) kok. tillreda, tillaga, anrätta. Kexél 1: 189 (1789; skämts. parodierande).
Spalt A 2036 band 2, 1901