| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
ASSOCIATION as1ωsi1atʃω4n l. as1o- l. as1å- l. -aʃ- l. 01004 (assosiattschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) sammanslutning, vanl. af personer (för gemensamt syfte l. samfälld verksamhet); äfv. konkret. (När arbetsgifvaren gm lag gjordes ansvarig för olycksfall vid arbete) återstod blott .. att själf minska ansvarets tyngd genom association i försäkringsbolag med andra arbetsgifvare. Forssell Stud. 2: 51 (1884, 1888; i fråga om t. förh.). En association mellan kapital, arbete och intelligens. Wirsén i PT 1901, nr 160 A, s. 3. — i sht nat.-ekon. Associationen eller den fria sammanslutningen. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 449 (1894). — särsk.
a) om grupp af personer som sammanslutit sig till främjande af vissa politiska, sociala l. ekonomiska intressen; förening. SP 1780, s. 193. Större menigheter och associationer kunna, för .. allmänna byggnader och anläggningar, ifrån Banken erhålla lån. SPF 1840, s. 46. År 1831 hade Buchez, en parisisk läkare, satt i gång en rörelse för s. k. Associations Ouvrières, d. v. s. föreningar mellan arbetare i samma verkstad för att öfverta verkstaden och drifva den för egen räkning. .. (Den) första associationen bestod af arbetare i juvelerarfacket. Cassel Socialpolitik 35 (1902). — jfr ARBETAR-, TEATER-ASSOCIATION.
b) (knappast br.) bolag, kompanjonskap (jfr a). Sedan den för vår Association .. bestämda tiden .. förflutit, hafva vi .. upphäfvit detta Bolag .. och fortsätta vi hädanefter handeln hvar för sig enskilt. DA 1825, nr 5, s. 4 (annons).
c) om litterär l. vetenskaplig o. d. förening: sällskap; jfr SOCIETET. Alltse’n mitt deltagande i Iduna har jag en obeskriflig vedervilja för dylika associationer och literära kollegialstyrelser. Tegnér 6: 141 (1830). Vigten af associationers bildande för att anställa epidemiologiska forskningar i större skala. Hygiea 17: 571 (1855). Den internationella akademiska associationens arbeten. Öfvers. af VetAFörh. 59: 261 (1902).
2) [i denna bet. begagnadt först af engelsmannen Locke († 1704); ordet blef mera allmänt bekant ss. term gm hans landsman, ”associationspsykologiens fader”, Hartley († 1757); saken omtalas redan af Plato o. Aristoteles] i sht filos. om det förh. att en föreställning i människans medvetande på ett l. annat sätt står i samband med en annan (l. andra) föreställning(ar) så att den ena föreställningen förmår uppväcka den (l. de) andra; samband mellan föreställningar; förknippning af föreställningar. Boëthius Nat. sed. 37 (1782). Ehuru associationerna blott utgöra en subjectiv förbindelse emellan föreställningarna, åtföljas de dock af en mer eller mindre stark känsla af tvång eller nödvändighet. Höijer S. skr. 1: 103 (1797). Genom en besynnerlig association af idéer ihogkommer jag nu (två tidskriftsartiklar). H. Järta (1826) i H. Järtas brefv. 1: 54. Ideernas Association, (Associatio Idearum). Ekdahl Psyk. handlex. 25 (1833). Den grekiska filosofiens betydelse för läran om förnimmelsernas association. .. Afhandling .. af Carl .. Eggertz. (1877; boktitel). Oförvägen (har man kommit att säga) i st. för förvägen, t. verwegen på grund af association med oförskräckt och oförfärad. Noreen Spr. stud. 41 (1895). Vi särskilja ..: A. Association på grund af likhet. .. B. Association på grund af beröring (samvaro i rummet, samtidighet eller succession i tiden). Larsson Psyk. 18 (1896). (Vi) öfverlemna .. oss åt bildernas egna associationer .. i drömmen. Rein Lärob. i psyk. 47 (1898). — jfr BERÖRINGS-, BETYDELSE-, FORM-, FÖRESTÄLLNINGS-, FÖRNIMMELSE-, IDÉ-, KONTRAST-, LIKHETS-ASSOCIATION.
(2) -BANA~20, sbst. jfr -KURVA, -VÄG. Schéele Själsl. 255 (1895). Oftast gifva vi ej akt på alla leden i en associationsserie men kunna stundom genom senare eftersinnande finna, hvilken associationsbana föreställningsförloppet följt. Larsson Psyk. 19 (1896). —
(2) -BILDNING~20. språkv. jfr ANALOGI-BILDNING. Stjernström Whitney 57 (1880). Noreen Spr. stud. 39 (1895). —
(2) -CENTRUM~20.
1) psyk. om tankeföremål l. ämne ss. medelpunkt för idéförbindelser. Känslan leder oafsiktligt föreställningsloppet. Hos den, som bär på en stark sorg, leda nästan alla associationsserier slutligen tillbaka till sorgeämnet såsom associationscentrum, ehuru kanske föreställningarna i sig själfva haft ännu flera anknytningspunkter åt andra håll. Larsson Psyk. 20 (1896).
2) fysiol. om (vissa) partier af hjärnbarken ss. organ för idéförbindelser; jfr HÖRSEL-, SYN-CENTRUM. Man (har) benämnt de partier af hjärnbarken, till hvilka de förbindande nervtrådarne .. instråla, associationscentra. B. Bergqvist i Ped. tidskr. 1897, s. 7. Det s. k. främre associationscentrum .. är .. beläget omedelbart öfver ögonen. Dens. Därs. —
-FORM~2.
1) till 1 (a). De olika associationsformer, under hvilka ett (andels-)mejeri skulle kunna drifvas. Cassel Socialpolitik 42 (1902).
(1) -FRIHET~20 l. ~02. Snällposten 1848, nr 1, s. 4. Fri rätt för medborgare att förena sig för gemensamma ändamål, d. v. s. församlingsfrihet, associationsfrihet m. m. Svedelius Statsk. 4: 87 (1869). —
(2) -FÖRMÅGA~020. jfr följ. —
(1) -KONTRAKT~02. (förr) skriftligt aftal vid sammanslutning (i bolag); jfr -REGEL. Associations-Contract emillan samtelige Interessenterne uti det svenska Porcellains värket. Stråle Rörstrands hist. 20 (i handl. fr. 1726). —
-LAG~2, r. särsk. till 2. Höijer S. skr. 1: 101 (1797). Ekman Jakob Psych. 94 (1822). Man (har) uppställt .. fyra s. k. associationslagar. Rein Lärob. i psyk. 41 (1898). —
-PRINCIP~02.
(2) -PSYKOLOGI~1002. Bland stridiga uppfattningssätt rörande själslifvet utgjorde associationspsykologi contra apperceptionspsykologi ett bland de mest motsatta. Enligt det förra vore själslifvet intet annat än en mångfald eller ett inbegrepp af genom hvarandra förbundna psykiska tillstånd, ett ”knippe” af föreställningar. SD(L) 1896, nr 15, s. 5. jfr APPERCEPTIONS-PSYKOLOGI. —
(1) -REGEL~20. (förr) i pl.; jfr BOLAGS-ORDNING. Kongl. Maj:ts För Assecurance-Compagniet Nådigst Stadfästade Associations-Reglor. (1739; titel). —
(1) -RÄTT~2, sbst. jfr -FRIHET. Svedelius Statsk. 2: 359 (1868). (Minderåriga arbetare o. kvinnor) äro vanligen ur stånd att genom associationsrättens begagnande sjelfva värna sina intressen. E. Beckman i NF 19: 326 (1895). —
(2) -SERIE~200. Då vi erinras om någonting, sker detta vanligen icke medelst en enda associationsakt utan medelst flera, och därvid kunna likhets- och beröringsassociationer omväxla med hvarandra inom samma associationsserie. Larsson Psyk. 19 (1896). —
-VERKSAMHET~200 l. ~002. särsk. till 2. Hela vår fantasiverksamhet (är) först och sist .. en associationsverksamhet. B. Bergqvist i Ped. tidskr. 1897, s. 9. —
Spalt A 2525 band 2, 1903