| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
BOLAG bω3~la2g, sbst.2, n.; best. -et; pl. = ((†) -er Publ. handl. 2: 1547 (1739), Fischerström 2: 297 (1780)).
1) [jfr motsv. anv. i nor. dial. o. isl.] (†) (gemensamt) hushåll; sammanboende, sammanlefnad; särsk. om sammanboende med person af motsatt kön; äktenskapligt samlif; äktenskap. Han (har) .. tagit Maria Ericks dotter till sig i bolag, och .. lefvat tillsamman med henne. Växiö domk. akt. 1736, nr 341. Ju flera hemvister, dess flera och tidigare bolag til Folks och Invånares förökning. Brauner Tankar om boskap 67 (1756). (Vi, som förlorat ett barn, böra) glädja oss deröfver, at vi i så lång tid varit delaktige af et kärt Barns Bolag. Weise Narrar 2: 180 (1771). Det blir vårt eget fel, om vi icke inom tull tre år samla oss en förmögenhet, tilräcklig för et anständigt bolag. Björn Dygd. yngl. 2 (1794). — särsk.
a) i uttr. bygga l. sätta l. taga bolag, sätta bo; bosätta sig, slå sig ned. Hwar (människa) .. skulle sitt egit sam- och bolag byggia, sitt förkofra, och sitt hegna. Swedberg Schibb. a 2 b (1716). Dess Man begiär, at hustrun genast skall förfoga sig till honom at deruppe igen taga boolag. Växiö domk. akt. 1725, nr 352. Där såg jag honom installerad, som hade han med henne satt ordentligt bolag. Björn Carolina 69 (1794). — i bild.; jfr BO, sbst.1 2 c. Det land, der vänskap och gudsfruktan bygga bolag. Afzelius Sagoh. X. 1: 76 (1864).
b) i uttr. vara tillsammans i bolag (med ngn), bo tillsammans, lefva samman ss. äkta makar, flytta l. träda tillsammans i (ett) bolag, flytta tillsammans (o. lefva ss. äkta makar). Itt paar folck .. hafua trädt tillsammans i boolag. Växiö domk. akt. 1679, nr 315. Änklingar och änkor .. flyttia tillsammans uthi ett bolagh innan deras sorgetijdh är uthe. Växiö rådstur. prot. 1698, s. 382. Det dragonen Magnus Bergbohm eij måtte .. uti huus och Bolag tilsamman vara med Pigan här i Lund, den han nu här til äckta begiärar. Växiö domk. akt. 1722, nr 41.
c) i uttr. hålla bolag (med ngn), bo (o. hafva hushåll) tillsammans (med ngn); särsk. om en mans sammanlefnad med en kvinna. Ther war eij något häsk (dvs. ngt hushåll), tijt Adam kunde flytta, / At hålla bolagh medh, och så inhyses sitta. Spegel Öp. par. 4 (1705). Serenius (1734; under cohabit). Hålla bolag med ene qvinno, einem Weibsbilde beywohnen, beyschlaffen. Lind (1749).
2) (†) (personer som bilda ett) hushåll; familj. Skattehemmanen besittias offta af fyra eller sex .. boolagh i somblige Landzendar. RARP 4: 633 (1651). Hwart Bolagh som i Huset logerar. Sthms brandordn. 1675, s. D 2 b. Tessin Bref 1: 139 (1752).
3) [utveckladt ur 1; jfr motsv. anv. i fsv. o. dan.] sammanslutning (som bildats på vissa villkor l. under vissa lagstadgade former) mellan två l. flera personer för förverkligande af ett gemensamt syfte, särsk. för gemensamt bruk af egendom l. bedrifvande af ett företag (i sht af ekonomisk art); kompani; kompanjonskap; äfv. konkret, om personerna som bildat dylik sammanslutning; jfr ASSOCIATION 1 b, INTRESSENT-SÄLLSKAP, SOCIETET. Bilda, grunda, starta, stifta, upplösa, rekonstruera, ombilda ett bolag. Vara, gå, ingå i bolag (med ngn). Träda in i (l. ut ur) ett bolag. Sätta in sina pengar, teckna aktier i ett bolag. Lagförsl. 357 (c. 1606). Bolagh och Societet hafwer vthi Sweriges Lagh icke ringa privilegier. Rålamb Observationes 225 (1674). Bolag, eller, som de elliest kallas, Compagnier .., der utinnan Directeurer eller Föreståndare äre. Abrahamsson 207 (1726). Nu dör then, som .. i bolaget intagen är; ther måge ej enka eller arfvingar i hans ställe och rätt träda, utan så är, at hela bolaget thertil samtycker. HB 15: 11 (Lag 1734). Handels idkande i bolag. Förordn. ang. bolag 28 juni 1798, s. 2. Inträda i bolaget. SFS 1848, nr 43, s. 3. Den stora jakt, som mäster Gudmund egde i bolag med stadens köpmän. Rydberg Vap. 59 (1891). Producentassociationer (bolag ..). Steffen Lönarb. o. samh. 166 (1900). Inregistrering af nystiftade bolag. LD 1918, nr 5, s. 2. — jfr AKTIE-, ANDELS-, ASSURANS-, BANK-, BRANDFÖRSÄKRINGS-, BRANDSTODS-, DISKONT-, DISKONTERINGS-, DOTTER-, EMISSIONS-, FABRIKS-, FAMILJE-, FIRMA-, GRUF-, HANDELS-, JÄRNVÄGS-, KOMMANDIT-, LIFFÖRSÄKRINGS-, SLÄKT-, SOCKERBRUKS-, STATS-, STENKOLS-, TRÄVARU-, ÅNGBÅTS-BOLAG m. fl. — särsk.
a) jur. i förb. som beteckna olika slag af bolag: enkelt bolag, bolag som har betydelse endast för rättsförhållandet mellan bolagsmännen inbördes o. ej har egen förmögenhet, hvarför tillgångar o. skulder tillkomma de särskilda bolagsmännen. SFS 1895, nr 64, s. 11. — öppet l. solidariskt l. namngifvet, äfv. kollektivt bolag, bolag med egen förmögenhet o. egna skulder, för hvilka jämväl bolagsmännen ansvara en för alla o. alla för en; jfr FIRMA-BOLAG. Kollektiva bolag (firmor). Bergstedt Clément 35 (1868). Öppet eller firma-bolag. Montgomery Bolagskontraktet IV (1870). Solidariskt, öppet, namngifvet bolag .. (är) det äldsta och allmännaste (slaget af bolag). C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 234 (1891). — [jfr fr. société anonyme] anonymt bolag, bolag där endast de gjorda sammanskotten o. bolagets tillhörigheter i öfrigt men icke bolagsmännen personligen stå i ansvar för bolagets förbindelser; särsk. om aktiebolag; jfr ANONYM, adj. 1 slutet. Schrevelius Civilr. 2: 604 (1847). Kœrsner Polit. handlex. (1883). — [efter t. stille gesellschaft] i utvidgad anv. i uttr. tyst bolag, aftal hvarigm man i en annans rörelse insätter penningar l. gods med villkor att efter viss grund taga del i vinst l. förlust; i ä. finl. juridisk terminologi äfv. = KOMMANDIT-BOLAG. Tysta- eller kommandit-bolag. FFS 1864, nr 28, s. 5. Det tysta bolaget .. (är eg.) ett kombineradt försträcknings- och äfventyrsaftal. Försl. t. lagar om enkla bolag 100 (1890).
b) jur. i vissa uttr. som beteckna bolags bildande l. upplösande: (†) bygga bolag. Will man boolagh bygge medh androm, ther skole sex boande män widher ware. Lagförsl. 174 (c. 1609). — ingå bolag. Hwar och een som Boolag och Societet ingådt hafwer. Rålamb Observationes 224 (1674). SFS 1874, nr 44, s. 1. — (numera knappast br.) inrätta bolag. Nehrman Inl. t. jur. civ. 221 (1729). — [fsv. läggia bolagh] (†) lägga bolag, bilda bolag. Lagförsl. 356 (c. 1606). Vil man med annan bolag lägga, och drifva handel samman; tå skal afhandling ther om skrifteliga ske. HB 15: 1 (Lag 1734). Schrevelius Civilr. 2: 600 (1847). — sluta bolag, bilda bolag. Serenius (1734; under associate). SFS 1895, nr 64, s. 1. — (numera mindre br.) träda i bolag (med ngn). Nehrman Inl. t. jur. civ. 223 (1729). — (häfva och) bryta bolag, förr äfv. återbryta bolag. (Enl. Sv:s lag är det på vissa villkor) lofligit Bolagh innan Stämbnodagz förlopp åtherbryta. Rålamb Observationes 226 (1674). Bolag häfva och bryta. Förordn. ang. bolag 28 juni 1798, s. 4. Bolagsman vare ej tillåtet att, der icke viss stämmotid är utsatt och tilländagången, bryta bolaget eller fordra utskiftande af sin andel deri. FFS 1895, nr 22, s. 7. — [fsv. riva bolagh] (†) rifva (ett) bolag. Lagförsl. 357 (c. 1606). Om ingen gevinst vtan blotta Capitalet är til öfvers, när Bolaget rifvas skal. Nehrman Inl. t. jur. civ. 224 (1729). — (†) skiljas vid ett bolag. Vil någor å sattan stemnodag vid bolag skiljas, eller nytt aftal giöra. HB 15: 7 (Lag 1734).
c) (†) i uttr. skifta bolag, fördela ett bolags tillgångar mellan delägarna, då bolaget skall upplösas. The sex män, som närworo när bolag ladhes, (skola) wara och medh när boolagh skifftes. Lagförsl. 357 (c. 1606).
d) i uttr. vara satt under bolag, med saksubj.: ägas i bolag. Hvad i gäldenärs bo finnes, som hörer annan til, thet skal först uttagas, såsom: inlagsfä, eller thet, som satt är under bolag. HB 17: 2 (Lag 1734).
e) (numera mindre br.) i uttr. gå l. ingå i bolag om (ngt), gå i kompani om (ngt), slå sig tillsammans om (ngt); särsk. oeg. o. bildl. Claëson 2: 30 (1857). I begge de hus, som på detta sätt hade gått i bolag om mig (ss. informator), visades mig rätt mycken godhet. Böttiger 6: 83 (c. 1875). Östergren (1917).
f) (†) i uttr. hafva bolag l. stå i bolag (med ngn), vara i bolag med ngn. Knutt Tomasson .. tiltalade .. Matz trägårdsmestare om thet bolag han medh honom hafdt hade. Bidr. t. Söderm. ä. kulturh. 12: 83 (1598). Tvenne Personer, som stå i Bolag tilhopa. Abrahamsson 550 (1726; efter handl. fr. 1671). Karli skulle hafva bolag med Konungen och hvardera få hälften af vinsten. Strinnholm Hist. 2: 282 (1836).
g) (numera mindre br.) jur. om egendomsgemenskap mellan personer (särsk. arfvingar) som lefva i oskiftadt bo; äfv. om personerna som lefva i sådant bolag; förr särsk. om egendomsgemenskap mellan äkta makar; äfv. om makarna. Stadg. ang. landtmil. 4: 1126 (1698). (Makarnas gäld) skal af bo oskifto i lösören och aflinge gäldas … Räcker thet ej til fulla gälden; tå fylles thet, som brister, af begges enskildta arfvejord, .. efter then andel, hvarthera i gälden och bolaget äger. GB 11: 3 (Lag 1734). Är någor af arfvingarna (som vilja lefva i bo oskifto) omyndig; tå må ej någon förening om slikt bolag ske, förr än .. förmyndaren sitt samtycke thertil gifver. ÄB 11: 1 (Därs.). Arfvingar efter afliden kronohemmans åbo, hvilka en längre tid med honom lefvat uti bolag. SPF 1852, s. 177. — jfr ÄKTENSKAPS-BOLAG.
h) (numera föga br.) i kortspel mellan fyra personer där två o. två spela tillsammans, om de båda som spela ihop. Lindskog Spelb. 76 (1847). Wilson Spelb. 356, 440 (1888). Han .. tog in .. de stick, som hans medspelerskas skicklighet .. tillförde bolaget. Fahlcrantz Kyrkoherden 140 (1907).
i) (mindre br.) om sammanslutning mellan två l. flera personer för gemensamt arbete på ett o. samma litterära l. vetenskapliga l. konstnärliga o. d. alster; äfv. om de samarbetande personerna. Jag har fördom mot allt slags literärt bolag, vare sig i tidningar eller kalendrar. Tegnér 6: 170 (1832). All (litterär) produktion måste vara enstaka, och .. man (kan) svårligen .. hvarken forska eller dikta i bolag. Därs. 188. (Kellgren hade med G. III) ingått ett slags lyriskt-dramatiskt bolag. Böttiger 5: 106 (1869, 1874). — jfr SKALDE-BOLAG.
j) (†) bildl.: förbund; vänskapsförbund. C. G. Cederhielm (1739) hos Dalin Vitt. 3: 446. Sanning, som vårt bolag hägnar, / Oss lyser med sin rena dag. G. F. Gyllenborg Vitt. 1: 151 (1795). Vi (konungen o. folket) .. / Sväre Lag, men Olag / Bryter straxt vårt bolag. Thorild 1: 159 (1805).
k) (tillf.) i allmännare anv.: sällskap, lag; kotteri. Jag önskar hela det husliga bolaget på Upperud ett hjertligt godt nytt år. Bremer Brev 2: 10 (1839). Vårt lilla resande bolag skulle .. skiljas för någon tid. Dens. G. verld. 6: 70 (1862).
4) (hvard.) om ett bolags kontor l. försäljningslokal; särsk. om spritbolags utminuteringsställe. Han sitter och arbetar uppe på bolaget hela dagen. Spring opp du .. te bolaget, så vaktar ja båten. Dä så godt du tar en liter åt mej mä. Engström En bok 11 (1905).
5) [möjl. utvidgad anv. af 2 med anslutning till BO, v.1, kanske äfv. i anslutning till MATLAG] (i Finl.) (lag l. sällskap af) personer som bo tillsammans; jfr BOLAGIST. I det bolag, som R(uneberg) tillhörde .., upptogs en hösttermin en liten gosse. Laurén Minnen 243 (1877). Han (bodde) tillsammans med 5 à 6 af sina kamrater eller ”i bolag” med dem, såsom det hette på skolspråket. Strömborg Runeberg 1: 59 (1880).
6) biol. samlif mellan två l. flera olika organismer till ömsesidig nytta, symbios; jfr BOLAGSKAP 2. Det är .. en regel, att dessa olika färgade alger ingå bolag eller symbios endast med djur, hvilka lefva i närheten af den solbelysta hafsytan. H. Théel i Fauna o. flora 1910, s. 148. — jfr VÄXT-BOLAG.
-AFHANDLING. (numera bl. i Finl.) jur. stiftelseurkund för ett bolag, i sht aktiebolag. (De olika bestämmelserna för bolaget o. bolagsmännen böra) i Bolagz afhandlingen .. inryckas. Nehrman Inl. t. jur. civ. 225 (1729). Teckning af aktie skall ske å bolagsafhandlingen eller afskrift deraf. FFS 1895, nr 22, s. 3. —
-AFTAL~20 l. ~02. (skriftlig l. muntlig) öfverenskommelse vid ett bolags bildande. Montgomery Bolagskontraktet 4 (1870). SFS 1895, nr 64, s. 2. —
-AKTIE. —
-ANDEL. —
-ANGELÄGENHET~10102 l. ~10200. —
-ARBETE~020, äfv. ~200.
2) till 3 i, om litterärt o. d. samarbete; äfv. konkret, om litterärt o. d. alster som åstadkommits gm dylikt samarbete; jfr -HISTORIA. O. Sjögren i Ny sv. tidskr. 1880, s. 115. —
-BANK. —
-DIREKTION. —
-DIREKTÖR. —
-EGENDOM~200 l. ~102.
-FASTE, anträffadt bl. i pl. -ar. [fsv. bolaghs fastar] (förr) jur. person som var närvarande ss. vittne, då ett bolag bildades. Lagförsl. 357 (c. 1606). Nordström Samh. 2: 665 (1840; om fsv. förh.). —
-FIRMA. handel. om det firmanamn under hvilket ett bolag drifver sin rörelse. —
-FÄ. [fsv. bolaghs fæ] (†) jur. = -GODS 1. Förarb. t. Sv:s lag 2: 246 (1705). Nehrman Inl. t. jur. civ. 312 (1729). —
-FÖRBINDELSE. Ingå (i) bolagsförbindelse (med ngn). —
-FÖRENING.
-FÖRHÅLLANDE.
1) till 3; särsk.: gm ett bolags bildande framkalladt rättsförhållande mellan bolagsmännen. Rättsföljderna af ett bolagsförhållande. Montgomery Bolagskontraktet 101 (1870).
2) till 6. LAHT 1892, s. 238. Alger, som lefva i mutualistisk symbios eller bolagsförhållande med lafvens hyfer, som äro svamporganismer. C. A. M. Lindman i VetAÅrsb. 1914, s. 381. —
-FÖRVALTNING. äfv. konkret, om de personer som förvalta ett bolags affärer. Bucht Norrl. skogsliv 2: 31 (1913). —
-GODS.
-GÅRD. gård som äges af ett bolag; särsk. om gård som inköpts af ett industribolag l. dyl., t. ex. för skogsafverkning l. för andra speciella ändamål, o. hvars jord i allm. icke odlas af bolaget själft. —
-HAND. i uttr. i bolagshand l. bolagshänder, i bolags ägo. V. Södergren i Läsn. f. sv. folket 1909, s. 279. Gården övergick i bolagshand. Bucht Norrl. skogsliv 1: 15 (1913). —
-HERRE. (till herreklassen hörande) delägare i (l. representant för) ett bolag. Bestämmanderätten glider .. så småningom öfver i ett fåtal bolagsherrars händer. SDS 1899, nr 5, s. 2. —
-HISTORIA. särsk. till 3 i, om historiskt arbete som författats af flera personer gemensamt; jfr -ARBETE 2. (På grund af vetenskapens specialisering) blir den så kallade ”bolagshistorien” .. snart den enda naturliga formen för sammanfattande historieskrifning. Wahlström Geijer 182 (1907). —
-INTRESSENT. delägare i ett bolag; aktieägare. Ad. prot. 1789, s. 579. De Bolags-Intressenter, som .. tillstädeskomma (vid bolagsstämman), böra uppvisa sina Aktier. DA 1824, nr 25, s. 2. —
-KAPITAL. ett bolags grundkapital; aktiekapital. —
-KONTRAKT. i sht jur. skriftligt bolagsaftal. Abrahamsson 417 (1726). Bolagskontraktet utgör bolagets speciela lag uti allt, som rör bolagsmännens rättsförhållanden inbördes. Montgomery Bolagskontraktet 104 (1870). —
-KROG. krog som sorterar under ett utskänkningsbolag (i sht enligt ”göteborgssystemet” l. ngt annat liknande system); jfr SYSTEM-KROG. Lundin N. Sthm 7 (1887). Wieselgren Gbgssyst. utv. 89 (1907). —
-KUNG. person som gm en dominerande ställning i ett (l. flera) betydande bolag har exceptionellt stor makt o. inflytande. —
-LAGSTIFTNING~020. Montan Sm. jur. upps. 199 (1893). —
-LOTT.
2) (numera bl. i Finl.) bolagsaktie. Underskrifva och utfärda Bolags-Lotterne eller Actierne. Publ. handl. 10: 151 (1773). FFS 1895, nr 22, s. 6. —
-MAN, se d. o. —
-MEDEL, pl. The .. ting, som inlägges i Bolaget, förblifva, så länge Bolaget varar, communes, .. äfven ock the, hvilka för Bolagz medlen tilkiöpas. Nehrman Inl. t. jur. civ. 224 (1729). —
-MÄRKE. tecken l. märke hvarmed ett bolag utmärker ngt ss. sin tillhörighet; jfr -FLAGGA, -VIMPEL. —
-ORDNING. [jfr t. gesellschaftsordnung] bolags (vanl. ett aktiebolags) stadgar l. statuter. SFS 1848, nr 43, s. 2. Innan bolaget bildas skola stiftarne upprätta fullständig bolagsordning samt derå begära Konungens stadfästelse. Därs. 1895, nr 67, s. 1. —
-PRIVILEGIER, pl. (förr) af kgl. maj:t utfärdade privilegier för ett bolag, där dess skyldigheter o. rättigheter äro angifna. DA 1808, nr 45, s. 2. —
-REGLER, pl. ett bolags stadgar l. statuter; jfr -ORDNING. Ad. prot. 1789, s. 579. SFS 1894 Bih., nr 42, s. 6. —
-RÄKNING.
1) (föga br.) handel. ett bolags räkenskaper; särsk.: sluträkning öfver bolagets inkomster o. utgifter samt beräkning af hvad som tillkommer de olika delägarna. Weste (1807). Jernk. annal. 1835, s. 172. Dalin (1850).
2) mat. om det räknesätt enligt hvilket en summa delas i vissa i förh. till hvarandra bestämda lotter o. särsk. bolagsmäns andel i vinst l. förlust beräknas efter hvars och ens insats i bolaget. Bolags-Räkning kallas sammansatt, då flera tal äro gifna, som gemensamt bestämma hvarje lotts förhållande till de öfriga. Zweigbergk Räkn. 129 (1839). —
-RÄTT.
2) sammanfattning af de för bolag gällande rättsnormerna. Den inhemska bolagsrättens historia. Montgomery Bolagskontraktet 1 (1870). —
-RÖRELSE. Förordn. ang. bolag 28 juni 1798, s. 3. —
(jfr 3 c) -SKIFTE. fördelning af ett bolags tillgångar mellan delägarna, då bolaget skall upplösas. Backman Jur. handb. 377 (1883). —
(1) -SKILLNAD. (†) boskillnad. Underhåll som tildömes en hustru vid bolags-skilnad. Serenius (1734; under aliment). —
-STADGA. (†) kunglig förordning angående bolag. 1798 års Kgl. Bolags-Stadga. DA 1808, nr 74, s. 4. —
-STYRELSE. —
-STÄMMA. [fsv. bolags stämpna]
1) [jfr motsv. anv. i fsv.] (numera bl. om ä. förh.) öfverenskommen tid för ett bolags bestånd. Lagförsl. 356 (c. 1606). Nu är bolagsstemna ute, och vilja bolagsmän skiljas åt. HB 15: 8 (Lag 1734). Montgomery Bolagskontraktet 7 (1870).
2) sammanträde mellan delägarna i ett bolag (i sht aktiebolag) för att behandla bolagets angelägenheter; äfv. konkret, om deltagarna i sammanträdet. Ordinarie, extra bolagsstämma. Nordforss (1805). Enligt särskild bolagsordning .. utöfvas vården af .. (aktiebolagets) angelägenheter af .. aktieägarna i gemen på bolagsstämma, som sammanträder åtminstone en gång om året. Björling Civilr. 27 (1911). —
-SVINDLARE. —
-TJÄNSTEMAN~102 l. ~200. —
Spalt B 3782 band 5, 1918