Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
ATENIENSARE at1eniän3sare2 l. 100400, l. 01—, m.; best. -en, hvard. o. i poesi äfv. -n; pl. =; äfv., numera nästan bl. i pl., ATENIENSER at1eniän4–ser l. 01—, m.; best. -n; pl. =.
= ATENARE. Berchelt Pest. D 5 a (1589). Sophocles var atheniensare. Tegnér 3: 535 (1819). Atheniensarns graf. Strandberg 3: 7 (1855; om Temistokles). — i utvidgad o. bildl. anv. Athenienserne der i Paris, de kunna Prata. Thorild 2: 121 (1784).
Spalt A 2560 band 2, 1903