Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BAKELSE ba3kelse2 (ba`kelse Weste), r. l. m., stundom n. (Broocman Hush. 6: 9 (1736), Ljungberg Sv. spr. 56 (1756; i bet. 2), Sundén (1885; angifvet ss. lokalt), Linder Regl. 93 (1886; angifvet ss. mindre vanl. än m.) m. fl.) ((†) f. Ljungberg Sv. spr. 56 (1756; i bet. 1)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Ordformer
(backelse Stiernhielm)
Etymologi
[jfr d. bakkelse, r., af nt. backels(e), n.; jfr äfv. ä. t. gebackels, n.; den vanl. sv. formen beror på anslutning till BAKA]
1) (†) abstr.: bakande, bakning, bak. Ljungberg Sv. spr. 56 (1756). jfr BAKELSE-RÄTTIGHET.
2) konkret.
a) (numera föga br.) koll.: bakverk; numera bl. om vissa slags mindre, finare bakverk. Mång slags backelse. Stiernhielm Bröll. 199 (c. 1650). Han gaf dem bakelse för stadigt bröd. Dalin Arg. 1: 274 (1733, 1754). All bakelse, som kokas uti smör. Warg 540 (1755). Bakelse (var på G. I:s tid) så rar, at .. tunn-råen räknades för en yppighet. Dalin Hist. III. 1: 513 (1761). Ett fat med våfflor. munkar och annat bakelse. P. Osbeck (1796) i Hall. fornm.-fören. årsskr. 1868, s. 25. Äta bakelse. Dalin (1850).
b) mindre, finare bakverk (af särsk. slag). Bakelser .. lijka som Pannakakor, Waflor, Strufwor .. kunna i Dygder emot Brödh ey lijknade warda. Sparrman Sund. sp. 36 (1642). Then stora sumtus (dvs. kostnaden) med bakelserna (vid barndop) aflägges. KOF II. 1: 16 (1650). Klenät, Gorå, Annijssbrödh .. och bakellsser. J. Prytz i HSH 31: 64 (1661). Warg 478 (1755). Allahanda slags kakor, pastejer och bakelser. Uppf. b. 5: 34 (1874).
Anm. till 2. I några, i sht ä., ex. är det ovisst, om ordet bör föras till a l. till b.
Jfr ANIS-, BISKVI-, BLAD-, CITRON-, FAT-, FRAS-, GORÅNS-, GRYT-, KRON-, LÅD-, MAKRON-, MANDEL-, MANDELGRYNS-, MARÄNG-, RIS-, RULL-, SMÅ-, SMÖR-, SNÄCK-, SOCKER-, SPETT-, SPRIT-, SPRITS-, SPÅN-, STRUT-, VATTEN-, WIENER-, VIN-BAKELSE m. fl.
Ssgr (i allm. till 2): BAKELSE-BAGARE300~200. (föga br.) person som bakar bakelser: pastejbagare, konditor. Runemarck Sthms vägv. 6, 31 (1789). —
-BAGERSKA~200. (föga br.) Runemarck Vägv. gm Sthm 21 (1790). —
-BEST~2. [af d. bakkelsebæst, trol. en förvridning af bagbæst, nt. backbest. holl. bakbeest, koloss. kluns; se Rietz, Fausböll Gadespr. 6 1866, Vries] (skämts.)
1) på bakelser mycket begifven person; glupsk bakelseätare. Han är en riktig bakelsebest. Topelius Läsn. f. barn 1: 122 (1858, 1883). Rääf Ydre 2: 6 (1859). Sundén (1885). jfr Munterh. dropp. 60 (1856).
2) (tillfällig anv.) bakelseförsäljare l. -försäljerska. Lundin G. Sthm 241 (1880). Brödkäringar och andra bakelsebestar. Quennerstedt Ind. s. 54 (1887). —
-DEG~2. Broocman Hush. 6: 39 (1736). Warg 236 (1755). —
-FAT~2. AB 1845, nr 178, s. 4. Sundén (1885). —
-FORM~2. ett slags kärl hvari bakelser formas. Publ. handl. 11: 41 (1777). Bland de sköna former, / I sin själ han (dvs. den förståndige) skattar / Bakelseformer högst, / Fastän han materien / Älskar mer än Formen. E. Sjöberg S. dikt. 180 (1820; med pl. -er i st. f. -ar för ordlekens skull). DA 1824, nr 116, s. 5. Hagdahl Kok. 669 (1879). —
-FÖRSÄLJARE~0200. Björkman (1889). —
-FÖRSÄLJERSKA~0200. Schulthess (1885). —
-GALLER~20. Bakelserna .. doppas i glasyren .. och torkas på bakelsegaller. Hagdahl Kok. 914 (1879). —
-GUMMA~20. gumma som säljer bakelser; jfr -KVINNA, -KÄR(R)ING. Lundin G. Sthm 241 (1880). —
-KAFLE~20. (-kaflan (ack. best.) Warg 479 (1755)) Björkman (1889). —
-KVINNA~20. jfr -GUMMA. Lundin G. Sthm 243 (1880). —
-KÄR(R)ING~20. jfr -GUMMA. Nordensvan Skugg. 11 (1884). —
-MAKARE. (†) = -BAGARE. Lind (1749, under beute). —
-MJÖL~2. Karlst. tidn. 1895, nr 1705, s. 4. —
-MÅTT~2. jfr BAK-MÅTT. Björkman (1889). —
-PANNA~20. Broocman Hush. 6: 13 (1736). —
-PAPPER~20. papper som före gräddningen anbringas under (o. omkring) bakelser. Boken .. användes .. til bakelse-papper. Eurén Orth. 1: 75 (1793). Carlén Skugg. 2: 441 (1865). —
-PLÅT~2. Zetterstrand Kokb. 674 (1863). —
(1) -RÄTTIGHET. (†) rättighet att baka. DA 1824, nr 207, s. 10. —
-SMET~2. Langlet Husm. 532 (1884). —
-SPORRE~20. med ett kringgående, taggigt hjul försedt redskap för utskärning af bakelser. Warg 480 (1755). Smördeg, som utkaflas tunn .. (och) skäres med ”bakelsesporre” i allahanda figurer. NF 8: 825 (1884). —
-SPRITS~2. Hagdahl Kok. 906 (1879). Langlet Husm. 532 (1884). —
-STÅND~2. stånd där bakelser försäljas. Lundin G. Sthm 244 (1880). —
-UGN~2. DA 1824, nr 8, s. 11. —
(jfr 1) -VERK~2. (föga br.) = BAK-VERK. Askelöf Min. 56 (1834).

 

Spalt B 113 band 2, 1898

Webbansvarig