Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BARETT barät4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(barett (pl. -er) Rel. cur. 127 (1682) osv. bareter (pl.) Mag. f. konst. 1826, s. 79. barret Därs. 1831, s. 32. beret Därs. 1829, s. 95. berret Därs. 1831, s. 16. birreet Var. rer. 17 (1538). Sistnämnda skrifsätt tyder på uttal med långt vokalljud i senare stafvelsen)
Etymologi
[jfr fsv. berät, n., d. barett, ä. äfv. birret, mnt. bireit, holl. baret, f., t. barett, n., ä. äfv. bir(r)et osv., eng. berret, biretta, af fr. barrette, f., o. béret, m., af it. barretta o. berretta, f., prov. birret, m., af senlat. barretum o. bir(r)etum, mössa, dimin. af lat. birrus, ett slags kappa med kapuschong, trol. af gr. πυρρός, eldfärgad, gul]
— jfr FJÄDER-, PURPUR-, SAMMETS-BARETT m. fl.
a) ett slags platt, uppåt vidgad, rund l. kantig, skärmlös mössa (för män), numera i vårt land bl. ngn gg använd af artister, fordom samt i andra länder mera allmänt brukad, särsk. af präster, domare osv. Var. rer. 17 (1538). Gamble Tyske, eller som man dhem nu kallar, Spaniske Baretter. Rel. cur. 127 (1682). Baret, kallas en sort hattar, som brukas af de tyska andlige och rådsherrar uti deras skrud. Synnerberg (1815). På hufvudet bär .. (G. I på porträttet) en platt svart barett med hvit plym. G. Upmark i Ord o. bild 1894, s. 11. (Han satte) sin djäknemössa på sned som en barett. Karlfeldt Frid. vis. 78 (1898). jfr Dalin (1850). jfr ARTIST-, PAGE-BARETT. — herald. I nyare tid hafva baretter och mössor intagit hjelmens ställe, och öfver dem sväfvar hjelmprydnaden fritt i rymden. Schlegel o. Klingspor Her. 111 (1874).
b) [jfr holl. baret, fr. béret] ett slags fruntimmershufvudbonad af liknande form. Hon var .. det ampraste fruntimmer, som någonsin knytit barett på sitt hufvud. A. Blanche i Nordstjernan 1845, s. 15. Benedictsson Fru M. 123 (1887). — jfr KRUSFLORS-BARETT.
Ssgr: BARETT-FORM03~2. Den lilla gosshatten .. är i barettform. Freja 1880, s. 162. —
-FORMIG~20. Mag. f. konst 1835, s. 32. —
-KRAM~2. [jfr t. barettkram] (föga br.) handel. Baretkram ..: mössor, hufvor, kapper, strumpor, handskar, säckar, västar etc. Synnerberg (1815). Nisbeth Handelslex. (1870). —
-PLYM~2.

 

Spalt B 315 band 2, 1899

Webbansvarig