Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BARKAROLL bar1karol4 (barrkarå´ll Dalin) l. BARKAROL bar1karå4l (jfr Snoilsky 1: 8 (1869), Wirsén Visor 24 (1899), rimmande med gondol), r. (m. Wenström (1891); f. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(barcarole Drake (1842). -roll Beskow (1820, 1834) osv.)
Etymologi
[jfr d. o. t. barkarole, fr. barcarolle, af it. (venetianska) barcarola, f. till barcarolo, gondoljär, af barca (se BARK, sbst.2)]
(venetiansk) roddarvisa. Den Europeiska ryktbarhet, som Barcarollerna vunnit. Beskow Vandr. 2: 58 (1820, 1834). Jag sjöng små barcaroller. Bremer Grann. 1: 260 (1837). Barcarole (gondol-sång) .. liknar romancen. Drake Gollmick Terminol. 116 (1842). Pietro, med cittran inlindad i kappan, / Kan för i afton en ny barkarol. Snoilsky 1: 8 (1869). Barkarolen går vanligen i moll och 6/8 takt samt har en egendomligt vek och enkel, stundom lidelsefull karakter. Den har upptagits äfven i konstmusiken. A. Lindgren i NF (1876).
Anm. Ngn enstaka gg förekommer ett likaljudande ord [af it. barcarolo] i bet.: (italiensk) båtförare, gondoljär. AB 1890, nr 1, s. 2.

 

Spalt B 335 band 3, 1900

Webbansvarig