| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEDRÖFLIG bedrø4vlig, i Sveal. äfv. 032 (bedr`övlig Almqvist), äfv. (i sht arkaistiskt) BEDRÖFVELIG bedrø4velig, i Sveal. äfv. 0302 (bedrö´fvelig Weste), adj. -are. adv. -EN (se d. o.), -T.
1) (†) mulen, kulen; jfr BEDRÖFVAD 1. När Wåren och Sommaren äro förmycket wätzkachtighe, Mörke, Dimbighe och Bedröffwelighe. L. P. Gothus Pest. 42 b (1623).
2) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt. o. ä. holl.] egnad att framkalla bedröfvelse (se d. o. 2), full af bedröfvelse, sorglig, ledsam, beklaglig. Denna händelse var högst bedröflig för oss alla. Det står bedröfligt till med honom. Gudh Alzmechtig .. hafwer täcktz kalla aff thenne bedröfwelighe Werlden, then Stormechtigste .. Furste .. Carl then Nijonde. Adelspriv. 10 Jan. 1612, s. A 2 a. Wår .. allernådigste Konungs och Herres bedröfwelige dödelige frånfälle. RARP 2: 29 (1633). Nu är en fast bedröflig tijd. Ps. 1695, 229: 2; jfr Ps. 1819, 120: 2. Mit senaste bedröfveliga brefv (angående hertigens af Holstein död). Carl XII Bref 57 (1702); jfr b. Den 7. skal det slaska och regna … Bedröfligt väder! Dalin Arg. 2: 321 (1734, 1754) [möjl. utveckladt ur 1]; jfr 3. Det bedröfliga tilståndet i Litthauen. Nordberg 1: 157 (1740). (Daggen är) det bedröfligaste ting på hela skutan. J. Wallenberg 136 (1771). Låtom oss af denna bedröfliga erfarenhet hämta vishet och varning. Hagberg Pred. 5: 23 (1819). Den glada frid, som oförmodadt följde efter ett så bedröfligt krig. Kolmodin Liv. 1: 39 (1831). Bedröfligt nog finnas alltid sådana, som i all religiositet .. se fromleri och hyckleri. Wirsén i PT 1881, nr 7, s. 3. Stadsnäringarna (befunno sig) i ett bedröfligt skick. Odhner G. III 1: 359 (1885). Att större annonsörer gratis få in reklamer på textafdelningen måtte vara bedröfligt vanligt. GHT 1898, nr 274 A, s. 3. jfr HÖGST-, HÖGT-BEDRÖFLIG. — särsk.
a) (föga br.; jfr dock slutet) uttryckande bedröfvelse, dyster. En Sorgbunden Ächta Mans Bedröfwelige infällen. Brenner Dikt. 2: 75 (c. 1720). Philippi .. hade hemma (vid fängslandet) tagit ett bedröfligt afsked af hustru och barn. Nordberg 1: 774 (1740). Ugglan, som bedröfligt klagar. Arnell LR 2: 29 (1830). — (fullt br.) närmande sig 3. En bedröflig uppsyn, .. min. Dalin (1850).
b) (föga br.) om konkreta föremål. Spanmålen är .. applicerad till bränvins-tillvärkningen en bedröfvelig article för nations temperament och seder. Höpken 2: 213 (1756). Bedröfveliga parker. Creutz Vitt. 59 (1762).
3) (i sht hvard.) beklagansvärd, ömkansvärd; numera nästan bl. med ngt försvagad bet.: ömklig, ynklig, jämmerlig. Det är för bedröfligt, att han skall vara en sådan stackare; jfr 2. Han spelade en bedröflig roll. En bedröflig figur. Riddaren (en riddare, en sannskyldig riddare) af den bedröfliga skepnaden (eg. om Don Quijote); jfr SORGLIG. Dessa växter (på halsen) gjöra folket ganska vanskapelige och bedröfvelige at se på. Björnståhl Resa 2: 25 (1773). En lampa .. sprider ett svagt och bedröfligt sken. Gustaf III Skr. 2: 5 (c. 1785). Man har sett honom vistas i et af dessa föraktliga hus, där lättsinnigheten gömmer sina bedröfliga offer. Björn Förf. yngl. 8 (1792). För detta Konung Gustaf IV Adolf, bedröflig i åminnelse. Wingård Minnen 2: 5 (1846). En gammal 80 årig prest messade bedröfligt. Bremer G. verld. 6: 59 (1862). Åtta allegoriska figurer, bedröfliga att skåda. B. E. Hildebrand i VittAH 26: 394 (1869). (Den sjösjuke) M. .. såg bedröflig ut i sin peruk med raknade lockar. De Geer Minnen 1: 260 (1892). Dessa bedröfliga mynt. H. Hildebrand Medelt. 1: 821 (1894; om de mycket underhaltiga danska borgarkrigsmynten). Vicke satt barfota på en pall. .. Hans våta stöflar stodo bedröfliga invid kakelugnen. Topelius Läsn. f. barn 8: 40 (1896).
4) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) bedröfvad. Vara bedröfliga åskådare till sin stora kanske oersättliga förlust. Nilsson Ur. 1: 168 (1843, 1866).
Spalt B 591 band 3, 1901