| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEFRIA befri4a, i Sveal. äfv. 032 (befri´a Weste; befr`ia Almqvist), v.1 -ade. vbalsbst. -AN (†, Johansson Hom. Od. 9: 423 (1844)), -ANDE, -ELSE (se d. o.), -ING (†, befrieng RA 1: 430 (1544)); -ARE, -ARINNA (mindre br.), -ERSKA.
1) frigöra, göra fri (från l. ur ngt som binder l. fängslar l. som tänkes ss. bindande l. fängslande); lösgöra; försätta i frihet; fria, förlossa, frälsa. Befria från l. ur bojor (och band), ur fängelset, ur procentares klor, ur röfvares våld. Befria ur ett svårt l. farligt läge; jfr 2. Döden kom för honom som en befriare; jfr 2. Gudh hafwer nådigst detta wårt k(ära) Fädernesslandh igenom wåre Förfäders .. Mandom vthur dhe Påfweskes träldom befrijat. RARP 1: 49 (1627). Swerigis Rijke war tå medh Swerd befrijat vthur thesz (dvs. sina) Owänners Hand. Girs G. I 174 (c. 1630). Så listeliga kan then Fången sig befrja. Spegel Guds verk 192 (1685; om en på kroken fångad fisk). I ären ovärd at vara Grekelands Befriare. Ehrenadler Tel. 633 (1723). Pris, Jesu, dig, att ock din hand / Befriat oss ur syndens band! Ps. 1819, 104: 3. Befria landet från utländskt herravälde. Odhner Lärob. 84 (1869, 1886). Gossar, låt oss leka kriget, då en verld befriades. Rydberg Dikt. 1: 29 (1876, 1882). Vi befriade oss hastigt ur det hopfästa myggtältet. Heidenstam Col di Tenda 22 (1888).
2) om aflyftande af bördor, fritagande från (tyngande) plikter o. d.: låta (i pass.: få) slippa, frikalla, göra fri (från); stundom: dispensera från; äfv. (jfr särsk. a, f) i fråga om ngt svårt l. ondt l. farligt o. d. som hotar l. förestår l. kunnat ifrågakomma. Befria från en börda, från besvär, ledsamheter, mödor, omsorger, från krigstjänst. Befria från halfva, hela terminsafgiften; jfr HALF-, HEL-BEFRIAD. RA 1: 430 (1544; i fråga om skatt). Menige Man skal ifrån store Vthlaghor och Tunga blifwa befrijat. Schroderus Uss. I 2 b (1626). Bli befriad från et mörkt och mödosamt lif. Dalin Arg. 1: 204 (1733, 1754). Dit elände, hvarifrån alle konungar på Jordklotet ej kunna befria dig. Weste Werther 106 (1783, 1796). Döden befriar henne (dvs. människan) .. så väl ifrån frestelser som plågor. Franzén Pred. 5: 5 (1845). Från och med fjerde klassen eger musikläraren att .. från deltagande i sångöfningarne befria lärjunge, som visat sig sakna fallenhet och öra för musik. Cirkul. 19 Juni 1866, 1: 6. — särsk.
a) [jfr d. befriet for skat] (numera föga br.) befria ngn för ngt, vanl. i bet. förskona för; jfr FREDA. Kunna the .. för samme siwkdom wel bliffua befriyadhe. B. Olavi Tillegn. A 3 b (1578); jfr 6. Hwarigenom wij så wäl för omkåstnaden, som för fahran äre befrijadhe. Schroderus Uss. E 3 b (1626). Allmogen .. war förtröstadt (dvs. hade fått försäkran om) att blifwa för wijdare Jnquartering befrijat. G. O. Stenbock i HSH 31: 375 (1662). ÄB 10: 4 (Lag 1734). Befria oss för vådan af en Icarisk luftfärd i dimmiga rymder. A. Cronholm i SKN 1843, s. 244. Hvarje hemman, som .. blef befriadt för de skatter, och tyngder, som ålågo skattehemmanen, kallades frälsehemman. Agardh (o. Ljungberg) Stat. II. 2: 301 (1856).
b) (†) befria ngn af (dvs. från) ngt. (Medevi brunnsvatten) befrijar af täppa och swår andedrächt. Hiärne Surbr. 23 (1680). Provincerne skulle .. befrias af den last dem så hårdt trycker. B. Oxenstierna (1702) hos Nordberg 1: 220.
d) (numera föga br.) i uttr. befria sitt samvete, fria sitt samvete. Holmberg (1795, under purger). Dalin (1850).
e) (ny anv.) i p. pr. ss. adj.: som verkar liksom frigörande l. förlossande på själen l. sinnet; upplyftande, vederkvickande; ofta närmande sig 1 i bild. Det var så uppfriskande och befriande att få vara litet tokig ibland. Lundquist Smink 96 (1887). Det stora, mäktiga, på en gång befriande och förkrossande intryck fjällnaturen utöfvar på våra sinnen. Roos Skugg. 390 (1891). Det befriande löje, hvarmed .. (fru Lenngren) protesterade mot tidens trumpenhet och tråkighet. Snoilsky i 3 SAH 9: 18 (1894). I komediens lekande värld skadar ej nyckfull gratie: den verkar befriande och lättande. Wirsén i PT 1901, nr 80 A, s. 3.
f) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: fri; fritagen. Någre människor äro nog lyckelige, at vara befriade nästan ifrån alla i sammanlefnaden märkeliga fel. Schönberg Åm. i VetA 1771, s. 51. De högre (samhällsklasserna), befriade från det omedelbara arbetet för de kroppsliga behofven. Geijer II. 1: 38 (1825). — (†) Befriad lustars tvång. Bellman 6: 300 (1790) [jfr t. einer sache befreit sein].
g) jur. närmande sig 4 a. Den tilltalade blef från ansvar (och ersättningsskyldighet) i målet befriad o. d. Flintberg Lagf. 5: 278 (1803). Hofr(ätte)n (funne) skäligt J. från ansvar i målet befria. Naumann Tidskr. f. lagstiftn. 1888, s. 493.
3) i mera oeg. anv., om aflägsnande l. undanskaffande af ngt som tänkes på ett besvärande sätt vidlåda ngt l. ngn l. utgöra en obehörig l. onödig tillsats l. beståndsdel: rensa, frigöra. Svänska språket bör .. hållas rent och befrias ifrån främmande ord. Hof Skrifs. 260 (1753). Detta kali är nu fritt från främmande salter ..; men det innehåller ännu en portion kolsyra, hvarifrån det på följande sätt måste befrias. Berzelius Kemi 1: 333 (1808, 1817). I skogarna befriar han (dvs. kärrmesen) träden från många skadliga insekter. Nilsson Fauna II. 1: 419 (1824, 1858). Större fisk, såsom kabeljo, befrias från inelfvorna och styckas. K. af Geijerstam i NF 14: 416 (1890). Trädstammar, der djuret (dvs. sibetkatten) genom klämning befriat sig från sekretet, då det blifvit besvärligt. O. T. Sandahl Därs. 18: 233 (1894). — mat. Huru det går till att befria qvadratrötter från sina rotmärken. Björling Alg. 1: 99 (1849, 1861).
4) i sht jur. fritaga, frisäga, frikänna, fria; rentvå från beskyllning, misstanke o. d.
a) (†) fritaga från skuld l. straff, frikänna. Vg. fornm. tidskr. I. 8—9: 119 (i handl. fr. 1579). (En för dråp anklagad blef) gienom de 12 Gudarnas afdömmande befrijat. Rudbeck Atl. 3: 373 (1698). Den .. (konungen) frikännt kunde ej dömas af folket, den han fällt kunde folket möjligen befria. Svedelius Statsr. ansv. 48 (1856). jfr: När then anklagade är med dom ifrån beskyllningen aldeles befriad. Nehrman Pr. cr. 274 (1759). jfr äfv.: När iagh gör effter min nådigste Konungs befalningh .., så är iagh befriat för (dvs. inför) mitt samvett. Rudbeck Bref 1: 49 (1668).
b) (numera föga br.) i uttr. med ed befria sig l. ngn, med ed fria. Meddel. fr. nord. mus. 1897, s. 105 (i handl. fr. 1653). Eneman Resa 1: 125 (1712). Sahlstedt (1773). jfr: Befria sig med ed (bättre: Fria sig med ed ..). Almqvist (1842).
c) (†) försvara (inför rätta), rentvå från en beskyllning l. misstanke l. anklagelse, fritaga. (Eders Nåd) skulle här hafve kommit tilstädes och sigh befriet och ledigh göre för sådanne opålage (dvs. beskyllning). RA 2: 94 (1563). Jöns Suenson befriar Jon Nilsons hustro och tilbiuder sigh willia giöra Eed at hon de tuenne afftoner inthet öll sålde. Växiö rådstur. prot. 1643, s. 118. Nekar .. (förföraren) til Löftet (om äktenskap), och icke kan bringas til Förening, tå förwijses han til werldzlig Rätt, at ther, på behörigt sätt, sig befrija. Kyrkol. 15: 14 (1686); jfr b.
5) (†) rädda; utan angifvande af det från hvilket ngt l. ngn befrias. (Han) giorde samme eedh (näml. att han betalat skatt) på Lagboken, och dermedh befrijade sine Peningar. Växiö rådstur. prot. 1634, s. 516. Her Gyldenstierna och Weyer willia fuller öfwergifwa Slottet Marienburgh, men sökia at befrija sitt Godz och wälstånd. N. Av. 13 Mars 1656, nr 2, s. 4.
6) [jfr ä. holl. bevrijen, holl. bevrijden] (†) skydda, bevara. Thet Wotskepetiniske land warder på tree sidor frijat medh Österhafwet, Laduga och Peibas sjöar .. Carelen befrijar och Laduga sjön en god del. Gustaf II Adolf 182 (1617). Ey kunde heller Swerigis Skäriegårdh och Siösijda med Båtar och prackerij (dvs. usla don), vthan medh goda Skep och Skytt (dvs. kanoner) befrijas. Girs G. I 195 (c. 1630). Gudi vare evinnerligen ähret, som så nådeligen behagat att befria min hjertans Syster i denne elacka opassligheten. Carl XII Bref 14 (1703). — [jfr holl. voor iets bevrijden, t. vor etwas befreien] med prep. för (jfr 2 a): freda. Är .. veterligit, at han (dvs. E. XIV) .. så hafver varit mistänkt (dvs. misstänksam), at ingen .. kunde vara i så måtto för honom befriet. RA 2: 320 (1569). Rapp- och Åkerhöns .. skole för allom, som icke privilegerade äro, wara befrijade och befredade. Schmedeman Just. 264 (1647).
7) [jfr mnt. bevrien, ä. t. befreien] (†) privilegiera, begåfva l. förse (med vissa ”friheter” l. privilegier). Vill hans kong:e Ma:t .. declarere, hvilke med sådane frihet skole blifve befriede. RA 2: 47 (1561; i fråga om en lindring i vapentjänsten). Anm. Möjl. föreligger här ngn beröring med 2.
Spalt B 671 band 3, 1901