| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKOSTA bekos4ta, i Sveal. äfv. 032 (beko´sta Weste; bek`åssta Almqvist), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, G. I:s reg. 7: 561 (1531: peninge bekostelse)), -NAD (se d. o.), -NING (se BEKOSTNING, sbst.1); -ARE.
1) [jfr motsv. anv. i fsv., d., mnt. o. holl.] bestrida kostnaderna l. utgifterna för, bestå medel till; kosta på (ngn ngt); för egna medel anskaffa. (Det) ær tilbörligit atj (dvs. att I, näml. biskop Brask) ower alla andra bekoste thet (dvs. tåget till Gottland) mest. G. I:s reg. 1: 190 (1524). En Ny Wijsa, .. Dichtat, skrifwit, bekostat, Aff M. Petro J. Rudbeckio. Rudbeckius Starcke A 1 a (1624). Then som thenna Kyrkiomålning bekåstat, hafwer i samma Kyrkiofenster .. låtit vthsättia sitt wapn. Peringskiöld M. upl. 206 (1710). Han bekostade af egna medel flera antiqvariska resor och undersökningar. Geijer I. 2: 285 (1845). Direktionen upplät salen fritt åt akademien, som hade att sjelf bekosta belysning och nödig inredning. Ljunggren SAHist. 1: 197 (1886). Fadren .. hade ej råd att bekosta ens äldste sonen vistelse vid akademien. Öman Ungd. 5 (1889). Skyldiga till krigstjänst voro blott de, hvilka själfva kunde bekosta sig sina vapen. Schück Världslitt. 1: 366 (1899). Det lär vara expeditionens bekostares afsigt att .. PT 1900, nr 209 A, s. 3. — (†) med prep. (l. kanske adv.) om: för sina medel ombestyra; jfr BESTYRA (om), BESTÄLLA (om), BESÖRJA (om). Kan nu brud döö .., tå skall hennes arffwingar låtha bekosta om hennes begraffning. Lagförsl. 307 (c. 1606).
2) (†) nedlägga kostnader på, kosta på, underhålla; med prep. med: kosta på. Thes bätre han holler gården vedt magth och honum bekostar medt bygning .. eller .. annen forbätring .. thes mera skal hann thet varda niwtandis til gode. G. I:s reg. 4: 390 (1527). Bureus Suml. 25 (c. 1600). Då jag, den äldste bland syskon, framför dem bekostades i skolan af det knappa förrådet (i hemmet). Wallin Rel. 4: 197 (1837). — refl. Bekosta sigh medh dyra Kläder. Brahe Oec. 123 (1585).
3) [jfr holl. de vruchten zaamlen van zijn bekostigd zweet] kosta (ngt på ngt), nedlägga (kostnader, möda o. d. på ngt), släppa till.
a) [jfr motsv. anv. i d.] (numera bl. med afs. på penningar, mindre br.) med prep. på: kosta på l. offra l. nedlägga (kostnader, arbete o. d.) på; depensera. Ath wij forstondit haffua thet salegrwffwen (dvs. Sala grufva) ighen fallen ær och (att I) for then schuldt acthe .. inthit ytthermera ther paa bekostha. G. I:s reg. 2: 62 (1525). Apg. 21: 24 (NT 1526). (Den) dagliga gestning oc stora fortæring ssom the (dvs. Antonius-bröderna på Tiveden) bekosta på vægfarande folk. G. I:s reg. 4: 320 (1527). Här vppå bekåsta beswärlige mödo och arbete. Svart Är. 63 (1560). Een annan haar ther på bekostat mången Tjma. Spegel Guds verk 109 (1685). Med ståndaktighet bekosta på Guds ära både din kropp och själ. Liljestråle Kempis 195 (1798). Derpå bekosta något eget eftersinnande. Leopold 4: 336 (c. 1820). På rättegångskostnaderna hade lady T. .. bekostat inemot 1 mill. kr. NF 16: 262 (1891).
b) [jfr fsv. han bekostade gull oc päninga mangha] (†) i annan anv.: kosta på, gifva ut. (Darius hade) vthkundit (dvs. tillkännagifvit) .. sigh wele bekåste hälfften vthaf sitt Rijke til att förskaffe sådane Läkedomar medh. Raumann Likpred. öfv. Ryning 2 (1610). jfr: Välvilliga och lätta ord kunde han när som helst bekosta (dvs. bestå). Thomander Skr. 1: 713 (1846).
4) (†) betunga med kostnader l. utgifter. Epther .. wij edher then menigeman j riichit paa thenne tiidt icke actha ytthermera bekosta eller betwnga med beskathningar. G. I:s reg. 2: 22 (1525).
5) (†) refl.: nedlägga kostnader (på), göra utgifter (för); kosta på, offra. Kasper Coberger .. haffuer taghit vp thet iernbergh widh westerwik och haffuer bekostat sigh ther vppa til thet yttersta. G. I:s reg. 7: 174 (1530). (Samuel) hafwer icke warit stilla uti Ramath .. och låtit Folcket i Landena .. resa långan wäg till sig, och liggia där .. och bekosta sig. Rudbeckius Kon. reg. 10 (1614); jfr 2. (G. I) begäradhe .. någen tilbörligh förwahringh (dvs. säkerhet) för then deel hans Kon. Mt. vthlänt, försträckt och sigh bekostet hadhe. Tegel G. I 2: 58 (1622). Menniskian, på hwilkens Wälfärd .. Gudh .. så Margfaldighe stora Wälgerningar sigh bekostadt .. haffwer. L. P. Gothus Pest. a 3 b (1623). Josias, som .. så myckit haffuer sigh bekostat och anwendt til at vpretta Gudz hws. Rudbeckius 4 Pred. B 4 b (1634). Stiernsköld .. Hade allaredo myket bekostat sig på then duble rostiensten. RARP 6: 58 (1657). Bekosta sig, sich verunkosten. Lind (1749).
6) [jfr motsv. anv. i ä. d.] (†) kosta. Effter thet en sådana bygning them mykit bekosta vil. G. I:s reg. 5: 103 (1528). Han haffuer woro welferd latit sich så mykit bekosta, at han wille låta ther sitt lijff före. O. Petri 2 Post. 89 b (1530). (G. I kunde) wäll see .. hwadh möda och arbete thet bekosta wille vplyfta Swerige, til sådan floor igen som ett Konungarijke rättelighen tilhörer. Svart Är. 65 (1560). Hwad then (dvs. en välrustad ryttare) kommer till at bekosta itt heelt åhr igenom. Brahe Oec. 52 (1585). Hvarken iag eller han kunna veeta huru högh Chartan (på fullmakten) kommer till at bekosta. Växiö domk. akt. 1694, nr 637.
Spalt B 962 band 3, 1902