| Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
BESTYRA besty4ra, i Sveal. äfv. 032 (besty´ra Weste; best`yra Almqvist), v. -styr (sällan -styrer), -styrde, -styrt, -styrd ((†) ipf. -styrte O. Broman (c. 1705) hos Barr Broman 69. p. pf. m. -styret RA 1: 307 (1542)); se för öfr. STYRA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -ING (†, HSH 31: 385 (1662), Rüdling 303 (1731)), -NING (föga br., Serenius (1734; under disposal; i bet. 1 c), Röding III. 3: 13 (1798; se under 1 a)), -SEL (†, Berch Hush. 9, 31, 179 (1747)); -ARE (Wikforss (1804; under besorger), Wingård Skr. 2: 318 (1846), A. E. Nordenskjöld i Ymer 1883, s. 218 (i ssgn kolonibestyrare)); jfr BESTYR.
— jfr OMBESTYRA.
a) [jfr holl. zij konden de schepen niet besturen, t. ein schiff besteuern] manövrera (ett fartyg); föra (ett vapen). Bemannandhes vaare iacther med biissor vergyor och gode karlar ther them Aldelithz (dvs. alldeles) bestire kwnne. G. I:s reg. 3: 199 (1526). Såsom effter sinnens bewekelser werian måste bestyras. Porath Pal. svec. Föret. 2 (1693). Skeppets Bestyrning. Die Besteurung eines Schiffs. Röding III. 3: 13 (1798).
b) [jfr holl. duysent knechten had hy in syn bestieren] föra befäl(et) öfver (en trupp soldater o. d.); ss. vbalsbst. -ande: befäl, kommando. Artilleriet .. bestyrdes af Majoren Paul Beton. Nordberg 1: 330 (1740). Konung Stanislaus (gick) förut med Koskull, lämnandes Suiten under Tegenschölds bestyrande. Dens. 2: 449.
c) [jfr d. en mand styrer selv sine midler, sine godser, men sætter en anden til at bestyre en avling, en indretning, en fabrik, som han eier, holl. een vorst die een land van geringen omvang bestuurde] förestå, leda, förvalta; administrera; sköta. Om tu vilt låta thin fader bestyra thenna saken. Verelius Götr. 143 (1664; isl. iata forrádi fodur þins). Nu, medan krig är, lärer min (dvs. Ulrika Eleonoras) kiäre Gemål såsom Konung med större eftertryck kunna bestyra försvarsvärcket ock Eder allas säkerhet. 2 RARP I. 2: 55 (1720). Myndig .. til at sielf emottaga sit Arf .. och det bestyra. Resol. 30 okt. 1721. Jag hoppas, att någorlunda förstå huru en (student-)Nation bestyras, och däss bästa medelst ett troget och förnufftigt Inseende befrämias skall. A. Rydelius i Handskriftprof 14 (1730). (Skådespelen) måge stå under någon Mans af Condition både entreprénade och bestyrande. C. G. Tessin i 2 Saml. 4: 185 (1738). (Kristiern I lämnade Gottland) åt Olof Axelsson Tott at bestyras och innehafvas. Tuneld Geogr. 2: 352 (1746, 1773). När ägendomens förvaltande icke på nogot sätt rörer nogon annan, än den som däröfver är rådande, så lämnas ock bestyrseln aldeles uti dens fria behag. Berch Hush. 9 (1747). Ämbetets rätteliga bestyrande är det förnämsta; den sökandes skickelighet har dernäst rum. Oelreich 725 (1755). Jag fann dig .. / I anspråksfria värf din lilla verld bestyra. Wallin Vitt. 1: 5 (1805). Huset bestyra skall hon till ordning, en vandrande husgud. Tegnér 1: 245 (1841); jfr 2 c. — särsk.
α) [jfr d. Gud maa saaledes bestyre det nu værende tingenes løb, holl. twyfelen aan eene alles bestierende voorzienigheid] om Guds l. annan högre makts inflytande på människors öden, världens gång o. d.: styra. De 3 grymma Gudinnor (dvs. nornorna) som bestyra Menniskiornas lefwarne. Rudbeck Atl. 3: 146 (1698). (Jag) önskade få / All verlden bestyra, / En dag eller två. Dalin Vitt. I. 1: 5 (c. 1730). Allmakten är alltid den som bestyr våra öden. C. A. Ehrensvärd (1792) hos Warburg Ehrensvärd 301. Förläna / Att hon (dvs. människan) må fatta det råd, hvarefter du (Zeus), säker och billig, / Allt bestyr. Ingelgren 309 (c. 1810). — jfr ALL-BESTYRARE.
β) med prep. om (jfr 2 c ζ) l. öfver, närmande sig bet.: råda l. förfoga öfver, bestämma om l. öfver. Ider nade maa som en Konungh, frij raadha oc bestyra om cronennes lææn. G. I:s reg. 1: 253 (1524). Han har at bestyra deröfver, He has it in his disposition. Serenius (1741). Fält-herrarne, som bestyrde om krigs-härar och Konunga-Riken, kände sin styrka och kunde ej mer lyda. Dalin Mont. 72 (1755). Antonius .. bestyrde derom (dvs. om krigskassan) efter godtycko. Därs. 97. (Herrn) ville vara i köket, ordinera maten, och bestyra om Pigorna. Jesper Hjernlös 3 (1756). Bestyra om riket, regno præesse. Ihre Gl. (1769). jfr: (Vi) haffue befalet wår tro man her Iwar Iwersson borgmestare i wår stadh Stocholm .. regementit offwer stadhen, i så motto, at han skal .. oss til godhå bestyra om stadzens besta. G. I:s reg. 6: 252 (1529); jfr 2 c ζ β’.
d) i fråga om känslor, sinnesrörelser o. d.: styra, leda; behärska.
α) med personsubj. o. det ord som betecknar känsla o. d. ss. obj. Hoos dem som rätteligen och med tålamod bestyra sine affecter, och med förstånd regera sit Swärd och wapn. Porath Pal. svec. Föret. 2 (1693).
β) med det ord som betecknar känsla o. d. ss. subj. Lät tukt och blygsamhet bestyra kroppens leder. Kolmodin Qv.-sp. 2: 250 (1750).
a) [jfr mnt. vnde dede my desse breve, dat ik de an juw besturen wolde] (†) sörja för att få (ngt) afsändt l. befordradt; i uttr. bestyra (ngt) till (ngn person l. ort), afsända l. (låta) befordra till; jfr AFSTYRA II, TILLSTYRA o. ÖFVERSTYRA. Att man same folk .. schulle nu strax .. på thet aller schickeligeste efrå the negeste (dvs. närmaste) landzender bestyre lathe till Vastena. RA 1: 400 (1544). Det faller .. migh altför besvärligit bestyra änkohielpen till Helleberga som här ifrån ähr belägit wedh pass 22. mijl. Växiö domk. akt. 1691, nr 354. Detta innelyckte såssom angeläget, beder iagh måtte till Herr Kyrkioherden i Algustboda, medh säkerheet warda bestyrt. Därs. 1720, nr 28. Broman Gl. (1736).
b) [jfr y. fsv. bestyre ther nath leyer samt motsv. anv. i mnt. o. ä. d., äfvensom holl. bestieren] (numera nästan bl. i Finl., mindre br. utom i δ) sörja för att (ngn) får (ngt) l. för att (ngt för ett visst ändamål) erhålles; förskaffa l. anskaffa l. föranstalta om l. styra om l. ställa om (ngt åt ngn); skaffa; anskaffa medel till (ngt), (om)besörja; jfr BESTÄLLA 6. Wile wij och ath tw latther bestyre tiigh her j stocholm rösszetwgh (dvs. hästrustningar) tiil tiig och thina karla. G. I:s reg. 2: 25 (1525). Konungen, then idher spijs och dryck bestyyrdt haffuer. Dan. 1: 10 (Bib. 1541; Luther: verschaffet). Thet arbetzfolk .. szom thu haffwer förskriffwit hosz Botwedt och Camerrådet att the skulle bestyre tich, thet kan thu bäther bekomme ther nidre j Östregötelandt. G. I:s reg. 16: 85 (1544). Att han wilde bestyre en annen j hans städt (dvs. i stället för den oduglige häradsfogden). Därs. 172. Broman Gl. (1736). Vår besättning och den unga värdinnan tillsamman bestyrde oss qvällsvard. Runeberg 4: 154 (1832). Har du bestyrt mig en isvostschik (dvs. en droska) ? Dens. E. skr. 2: 131 (1833). Det är motbjudande för en menniska att bo i andras husknutar. Derför började äfven vi af alla krafter bestyra åt oss en torpstuga på byns utkant. Hertzberg Sak. Pyör. 109 (1886). — särsk.
α) [jfr d. Gud har bestyret os alle de midler som kan giøre os dygtige til saa høit et øiemed] (†) om Gud: låta (ngt) komma (ngn) till del, beskära; jfr BESTÄLLA 6 slutet. Isaac sadhe til sin son, Min son, huru haffuer tu så snart funnet? Han swaradhe, Herren tin Gudh haffuer migh thet bestyrdt. 1 Mos. 27: 20 (Bib. 1541; öfv. 1904: skickade det i min väg, Luther: bescheret mirs, Vulg.: voluntas Dei fuit, ut cito occurreret mihi, Sept.: παρέδωκε). Gudh bestyrde mig vnderliga med min förra högtährade k(ära) hustru .. ansenlig medel. Swedberg Sabb.-ro Förmäle § 14 (1710).
β) (†) i uttr. bestyra (ngt) till (ngt) (jfr a), ställa om l. anskaffa (ngt) till (ngt). När skal iagh ock någhot bestyra til mitt hws? 1 Mos. 30: 30 (Bib. 1541; öfv. 1904: göra något för mitt hus, Luther: mein Haus versorgen, Vulg.: provideam).
γ) (†) besörja (hvad som behöfves), bestrida (kostnader o. d.). Skulle fästeman .. sättas utom stånd at föda hustru, eller bestyra then kostnad, som hionelaget följa plägar. Nehrman Gifterm. 73 (1747). Til dessas (dvs. utgifternas) bestyrande. Botin Hem. 2: 157 (1756, 1799). Stats-Bristen .. fans vara så stor, at icke en gång de nödvändigaste behof kunde bestyras. Därs. 174.
δ) (i Finl. fullt br.) med prep. om (jfr c ζ β’): (gm bestyr, se d. o. 3) skaffa, styra om, ställa om; ofta svårt att skilja från c ζ β’. Jag har måst resa in att bestyra om penningar för min systerson, dem jag får genom ordres på ett köpmanshus i Hamburg. Rosenstein 3: 400 (1789). Den välförståndige Petrus / Gick att bestyra om eld. Runeberg 1: 24 (1832). Mycket bestyr har detta (dvs. anordnandet af tablåer) gett, isynnerhet åt Vallgrens, som bestyrt om nästan allt utom de minas kostymer. Fredrika Runeberg (1855) hos Strömborg Runeberg IV. II. 2: 96. Cavallin (1875).
Anm. till b. Ordet upptages i denna bet. i Bib. 1703 bland ”Swenska ord, som synas mörka, och äro komna vthur bruuk”.
c) [jfr mnt. de missen vnd vesperen in organis to singenen, to beschaffenen vnd to bestürenen, ä. d. bestyre hannem en hederlig iordeferd, holl. ’t eten is bestuurd] (numera mindre br. utom i ζ β’ o. γ’) sörja för att få (ngt) ordnadt, ordna; anordna, arrangera; göra anstalter till, ställa till; styra om; ombestyra; stundom svårt att skilja från d; jfr BESTYR 2 o. BESTÄLLA 7. Athuj (dvs. att vi) agthe draghe .. tiil wexiö .. besynnerlighe epther gærdhen ær alle stædz bestyrdt j werendt .. bidiendis atij (dvs. att I) wele leggie eder all win om ath then gærdh j werendt motthe redhelige wtkomma. G. I:s reg. 3: 10 (1526). Straxt thetta war bestält, Gudztiensten wäl inrättad, / Och alt i Kongens Hoff bestyrdt på bästa sättet. Spegel Sal. 28 (1711). Men Minerva bestyrde alting så, at de foro vilse om hvarandra. Ehrenadler Tel. 835 (1723; fr. les fit égarer). Jag (Östan) nu bestyrde tvenne palmers bröllopp med hvarann. Atterbom LÖ 1: 90 (1824, 1854). (Titus) bestyrde denna högtid (dvs. de nemeiska spelen) på bästa sätt. Emanuelsson Plut. 3: 270 (1843). — särsk.
α) (numera föga br.) i uttr. bestyra det så att, laga att; jfr BESTÄLLA 7 e o. BEGÅ I 3 b. (Den nyutnämnde priorn i Västerås) skal .. j alle motthe saa bestyrath Ath wtaff hanss Conuents bröder her epther inghen slige stemplinghar skee skola som nw ær skeedt. G. I:s reg. 2: 127 (1525). Hade konung Magnus thet så bestyrt at konung Waldemar skulle förhindra then brudha skaran. O. Petri Kr. 137 (c. 1540).
β) [jfr mnt. he hadde ock bestueret, dat de uplop groter wordt] (numera föga br.) med följ. att-sats (jfr ε slutet): styra om att, ställa om att, sörja för att, laga att; jfr BESTÄLLA 7 e. Cancelleren haffwer bestyrt mäst j alle hansestäderne, att vm någer .. kommer her aff Rikit, förutan wårt pasbordt (dvs. pass), .. Dhå bliffwe the strax antagne och förwarede (dvs. gripna o. satta i fängelse). G. I:s reg. 15: 165 (1543). Tegel G. I 2: 49 (1622). At gjöra sig så mycket mera försäkrad om printsessan Märtas goda uppfostran bestyrde konung Magnus, at hon redan i sin spädaste barndom kom i det svenska hofvet. J. G. Hallman Vitt. 6 (c. 1756). Då denna förrättning var en särdeles upbyggelig plägsed, borde Timotheus bestyra, att den icke underläts. Ödmann Str. förs. 1: 443 (1800).
γ) abs.: styra o. ställa, ordna; syssla. Ofta har jag sett den tid af tretti år / Som jag .. med sterbhus haft befattning, / Hur sällsamt man bestyr när man ur verlden går. Remmer Theat. 2: 25 (1809, 1815). Barnet bestyrde för sig sjelf på golfvet. Hahnsson (1884). Att här gå omkring och bestyra, lämna alt annat och stanna här till dödedag. Söderhjelm Brofeldt Präst. hustru 86 (1893).
δ) med prep. med (jfr ε): styra o. ställa med; ordna med, syssla med; jfr BESTÄLLA 7 g. På Wetalahed, thet nu Danmark kallas, woro siöröfware Landstegne, som illa bestyrte med Land och folk. O. Broman (c. 1705) hos Barr Broman 69. Fest-anstalterna! — Med dem bestyr / Nu Spinamonte. Atterbom FB 88 (1839, 1858). (Sångmön klagar inför Apollo:) Jag nu skall bestyra och beställa med alla slag. C. A. Kullberg Dikt. 322 (1850). Gumman bestyrde med butelj och rån. Palmblad Nov. 4: 91 (1851). Gubben bestyr med sitt giftermål. Hahnsson (1884).
ε) (†) i uttr. bestyra med ngn, aftala l. träffa öfverenskommelse med ngn, vidtala ngn; jfr BESTÄLLA 7 h. Vm thet cläde j schriffue, som j med Dirijck hagens bestyrt haffwe, Så äre wij tilfrijdz med hwem thet bestyrt bliffwer, när wij man (dvs. blott) måge bekommet j tijd och time. G. I:s reg. 15: 426 (1543); jfr a. — med följ. att- sats: uppgöra med (ngn) om att (jfr β). Ath thu bestyrer medt hindrick nybur att han wille fly oss tiil (dvs. skaffa oss) en god bwghmestere aff tyslandt. G. I:s reg. 3: 39 (1526).
ζ) med prep. om (jfr b δ o. 1 c β); jfr BESTÄLLA 7 j. — Anm. Förbindelsen uttalas ofta besty1ra om4 (jfr sp. 1681).
α’) (föga br.) styra o. ställa för l. med (ngn). Bestyr då hur’ I vil om Leonor. Knöppel Mannsschol. 8 (1741). Strandberg 1: 205 (1861; se under γ’).
α’) (fullt br.) sörja för (ngt); styra om, ställa om. (Jeremias) wille gå vthi BenJamins land til at bestyra ther om någhra äghor jbland folcket. Jer. 37: 12 (Bib. 1541; Luther: Acker zu bestellen); jfr b δ. Dalin Arg. 2: 13 (1734, 1754). Gamla Prestmor sågs beställsamt trippa, / Hade mycket att bestyra om. Lenngren 7 (1796). Calle .. har tagit på sig att bestyra om klaverets reparation. E. G. Geijer i Sv. mem. o. bref 7: 54 (1806). Bestyra om afsändandet (af sakerna). Berzelius Reseant. 260 (1819). Ingen sko blir lappad, ingen stol satt på sitt ställe, ingen kålrot köpt, som icke jag 5 till 10 gånger måste uttala mig öfver och, i de flesta fall personligen bestyra om. Almqvist i 2 Saml. 12: 86 (1841). Vice-värden .. eller den som bestyrde om dansen. Wingård Minnen 5: 138 (1847). Ni .. bestyr / Om allt som brukas vid en jordafärd. Hagberg Shaksp. 2: 87 (1847). Jag får lof att sjelf bestyra om saken, innan det kanske blir för sent. Jolin Barnhusb. 103 (1849). Jag skall bestyra om att skaffa hästar. Dalin (1850). — (föga br.) om Gud. Bestyr (o Gud) nu i dag och allt framgent, med din nådiga omvårdnad, om vårt lif, om vår helsa. Thunblad Roos 116 (1837).
γ’) (fullt br.) i uttr. bestyra om sitt hus, ställa l. hålla sitt hus i ordning; jfr BESTÄLLA 7 j β. Lind (1749). Åt hemmets värf du dig förtrodde, / .. Bestyrde ärligt om ditt hus / Och dem, som af ditt hus berodde. Strandberg 1: 205 (1861); jfr α’. Att om ditt hus bestyra / Stig med morgonrodna’n upp. Oscar II Skr. 1: 163 (1875, 1885). — särsk. (i religiös stil o. däraf påverkad anv.) oeg. o. bildl.: göra sig beredd att lämna lifvet, bereda sig på döden; jfr BESTÄLLA 7 j β α’. Iag om mitt hus och hjerta då / Bestyre så, / Att den (dvs. döden) ej plötsligt kommer på! Ps. 1819, 468: 7; jfr: Han har bestyrt om sitt hus och sitt hjerta. Wallin Rel. 3: 353 (1829).
d) [jfr d. bestyre sine forretninger, mnt. alle werue buthen huses bestüren] (numera mindre br. utom i α o. β) sörja för att (ngt) blifver gjordt l. utfördt; uträtta, utföra; göra; hafva för sig; i sht med ett neutralt pron. ss. obj.; äfv.: sköta (en syssla o. d.), förrätta (ett göromål o. d.); stundom svårt att skilja från c; jfr BESTÄLLA 8. RA 1: 251 (1540). Icke kunne wii häller sliithe ossz platt sunder, Szå att wii alt bestyre och vträtthe kunne, hwad szom göres skall på alle sziider. G. I:s reg. 16: 24 (1544). Krijgzfolck .. genom hwicke sådan dråpelig fegde bestyres schulle. Därs. 17: 98 (1545). Hafvendis theres .. kundskapter (dvs. kunskapare) .. ute til ath forfara hvadt i Danmark bestyres och hvadt theris foretagende vara må. RA 1: 476 (1546). Kiöpmans Hustrun bestyrer sine Huussyslor. Rel. cur. 183 (1682). Mollberg skall all ting bestyra, / Köpa strufvor, skaffa musik, / Tigga svepning, lampor hyra / Och gå framför lik. Bellman 3: 157 (1790); jfr α. (Ett) General-Sjömilitiä-Contoir .., hvilket .. kommer at .. bestyra följande värf och angelägenheter. Publ. handl. 15: 50 (1791). Du kärleksljufva dufva, / Hvarfrån, hvarfrån förflög du? / .. Hvars är du? hvad bestyr du? Tranér Anakr. 10 (1833). Någon tid derefter, sedan hemma i landet allt var väl bestyrdt, .. Ingeborgs förmälning .. och Konung Birgers biläger .. voro för sig gångna och andra angelägenheter besörjda, utrustades åter en väldig här och flotta. Strinnholm Hist. 5: 55 (1854). Än ett värf oss (dvs. J. Banérs krigare) står tillbaka: / Att bestyra och bevaka / Som sig bör hans (dvs. Banérs) jordafärd. Snoilsky 2: 15 (1881). Folket, som klockornas tjänst bestyrer. Rydberg Dikt. 2: 28 (1891). — jfr MÅNG-BESTYRANDE. — särsk.
α) [efter begynnelseorden i en dikt af J. V. Bäckström (jfr Bernström J. V. Bäckström 17 (1892)) hos Böttiger 3: 70 (1843)] (fullt br.) i uttr. klockarfar (han) skall (ju l. nu) allting bestyra, om person som har mångahanda bestyr (se d. o. 3 a), som är l. vill vara allas faktotum.
β) (fullt br.) i uttr. (få l. gifva l.) ha(fva) ngt (l. mycket l. åtskilligt osv.) att bestyra, (få l. gifva l.) hafva ngt (osv.) att göra l. sköta l. uträtta, ha(fva) att bestyra, hafva att göra; ngt allmännare i uttr. ha(fva) (ngt) att bestyra med ngt, hafva (ngt) att göra l. skaffa l. befatta sig med, vara sysselsatt med l. upptagen af ngt; jfr BESTÄLLA 8 a. Jag vill inte ha något att bestyra med den saken. Hans kong:ge Ma:t hade täss foruthan nogsampt att bestyra medt månge anliggiende (dvs. viktiga) inlendzske sacker. RA 1: 403 (1544). Lytke (sade) sigh haffua något att bestyra vthan för byen. Tegel G. I 2: 5 (1622). Han har mycket att bestyra. Sahlstedt (1773). Ge ngn mycket att bestyra. Linder o. Walberg (1862). Alltid hafva qvinnor brådska, / Flickor ständigt att bestyra. Collan Kalev. 1: 277 (1864). Han har intet att bestyra. Cavallin (1875). Fastän Börje naturligtvis emellanåt hade att bestyra utomhus. Benedictsson Fru M. 232 (1887). — (numera mindre br.) med klandrande bibet., i fråga om onödig inblandning i andras angelägenheter o. d. En part af klerkerne hafva klagevis besveredt seg, thet adelen och en part af fougterne hafve mygit ath bestyre medt them. RA 1: 481 (1546). Hvad har du här att bestyra? Dalin (1850).
γ) (numera knappast br.) ss. vbalsbst. -ande: bestyr (se d. o. 3); jfr BESTYRELSE 2 samt BESTÄLLA 8 f. Almqvist (1844). Dalin (1850).
δ) [jfr ä. d. ere wi begge danske tho, wi bestyre vel valske tre, nt. ik kan’t nig alles bestüren] närmande sig bet.: rå med, hålla reda på; (hinna att) sköta. Han kan ey bestyra alt. Spegel Gl. (1712). Så många (rara örter), att jag .. tyckte mig få mer än jag bestyra kunde. Linné Ungd. 2: 103 (1732). Jag har så mycket som jag kan bestyra. Serenius (1741). Enskylta .. som i de äldsta tider hade mer (jord), än de kunde bestyra. Dalin Hist. 2: 284 (1750); jfr 1 c. Widegren (1788).
ε) (föga br.) med saksubj.: verkställa. Således updrager denna Konst vatn, och tillika bestyrer Malmupfordring. Hülphers Dal. 510 (1762).
ζ) (i sht i barnkammarspr., föga br. utom i Finl.) eufemistiskt: förrätta sitt behof (se d. o. 5); jfr BESTYR 3 a β samt BESTÄLLA 8 c. Behöfver du bestyra?
Särskilda förbindelser:
BESTYRA OM 010 4, se anm. under BESTYRA 2 c ζ; jfr STYRA OM. Sundén (1885; anfördt med tillägget: ”tonstarkt om”).
Spalt B 1675 band 3, 1906